30 juni 2017
17 juni 2017
16 juni 2017
Oh ja Sverige är säkrare och tryggare än någonsin! ....... Är det någon som går på det fortfarande? Räcker ju med att öppna ögonen på morgonen (samma visa varje morgon..) och halvvaket scrolla igenom nyhetsflödet för att tom en 3-åring ska förstå att så inte är fallet! Vidare så är det också uppenbart att se den gemensamma nämnaren. Och vilka som är orsaken till dagens Sverige. Hur kan våra politiker leva med och vakna till detta varje dag, men ändå inte ta på sig ansvaret varken i dåtid eller nutid. Och hur kan svenska folket sitta i sina stugor och inse detta, utan att avkräva våra politiker på ansvar, svar, verklighetsanknytning, agerande, självinsikt?
11 juni 2017
Efter att ha varit iväg och träffat härliga vänner i Östergötland i två dagar så behöver jag verkligen ta det lugnt och vila idag, men jag är så uttråkad! Jag förstår verkligen vad uttrycket klättra på väggarna kommer ifrån.. Men efter att ha suttit på jobbet hela torsdagen och så varit iväg två dagar så har min mage varit mer eller mindre konstant stenhård och det har varit jobbigt att sitta och att röra sig. Fy om resterande veckor ska vara så här, det blir inte kul. På förlossningen sade de ju att om sammandragningarna fortsatte var jag tvungen att komma in igen efter 14 dagar för att kolla tappen. Och det har ju varit både och, första dagarna efter fortsatte det men sen lugnade det sig lite, men nu har det fortsatt igen. Så jag vet inte om jag borde in och kolla. Imorgon går vi in i v30 åtminstone!
Det är så mycket inne i mig nu. Har senaste dagarna läst om flera som försöker få barn där mensen kommit eller kanske värre, ett ganska sent missfall. Och det gör så ont ända in i min själ för er! Det mörker jag vet att ni befinner er i, hoppet som börjar ta slut, orken att försöka igen. Jag blir så arg och ledsen och uppgiven på att livet är så orättvist! Samtidigt är jag så otroligt tacksam för vårt mirakel! Vi blev inte gravida på 3 försök, men vi har inte behövt uppleva ett missfall. Och jag ber varje dag att de sista 11 veckorna ska gå bra..
Och så allt vi ska ordna med. Faderskapsintyg är ordnat. Vi ska ta tag i livförsäkring/bo-kvarförsäkring och barnförsäkring. Börja planera ledigheten.
Och samtidigt går jag igång på något så ytligt som diskussioner i sociala medier om kvinnokroppar och ideal och hets. Jag blir så irriterad på att vältränade kvinnor, eller för den delen normalviktiga som skriver om träning och hälsa får skit för att de skulle bidra till någon kroppshets. Att de inte skulle få lägga ut bilder och skriva om detta för att de skulle bidra till hets kring kroppsideal? Men ohälsosamma, överviktiga kvinnor kan posta bilder hur mkt som helst, för då ska man bara vara stolt över sig själv och sin kropp?! Herregud jag blir tokig! Det är väl en hälsosam livsstil som borde vara i topp på listan att förespråka!! Inte att vara överviktig och ohälsosam. Sen ska det ju inte gå till överdrift med kost och träning under en graviditet, men att leva sunt och träna kan ALDRIG vara fel eller ses som hets, oavsett om man gått upp 8kg och är fit eller 20kg och är lite mjukare i kroppen. Vikten är skitsamma men att äta bra och träna är alla dagar i veckan bättre än att inte göra det. Punkt!
8 juni 2017
Igår var jag hos barnmorskan. Jag har ju inget att jämföra med, men jag känner ingen varken större tillit eller connection till henne. Fick i vanlig ordning först kolla BT och få värden för socker och Hb. Lämnade ett urinprov också som såg ok ut. Sedan fick jag vänta på min BM som var sen...
Hon såg i min journal att vi var in till förlossningen förra veckan pga alla sammandragningar, har nog glömt skriva det men vi fick åka in och göra en koll sent i onsdags kväll pga konstanta sammandragningar. BM avfärdade vid mitt tidigare besök dessa sammandragningar, men förlossningen sade att så mycket ska det absolut inte vara så fick kolla tappen och åkte hem med Brikanyl samt återbesök 14 dagar senare om det fortsätter. Min BMs kommentar var typ "men vad då vet du att det inte var någon påverkan på tappen". Hum, nä visst, inte än som läkaren sade.
Sedan mätte hon magen, utan att tala om måttet, så jag fick fråga. Sf-måttet låg på 28 (v 28+2).
Hon sade ingenting om järnet utan jag fick fråga det med, Hb låg på 115 så jag ska fortsätta med Niferex varannan dag. Sedan bokade hon in två nya tider, frågade om jag hade gått på några föreläsningar och sade att jag skulle läsa på om smärtlindring på 1177. Sen var det klart! Hon har inte vägt mig sedan inskrivningen. Är det så här det brukar vara? Eller är min kritik mot henne befogad? Hon är så "entonig" och hela hon utstrålar att hon är trött på sitt jobb och bara väntar på att få gå i pension...
Hur som, sammandragningarna tycker jag har lugnat sig lite, förutsatt att jag tar det lugnt.
Hon såg i min journal att vi var in till förlossningen förra veckan pga alla sammandragningar, har nog glömt skriva det men vi fick åka in och göra en koll sent i onsdags kväll pga konstanta sammandragningar. BM avfärdade vid mitt tidigare besök dessa sammandragningar, men förlossningen sade att så mycket ska det absolut inte vara så fick kolla tappen och åkte hem med Brikanyl samt återbesök 14 dagar senare om det fortsätter. Min BMs kommentar var typ "men vad då vet du att det inte var någon påverkan på tappen". Hum, nä visst, inte än som läkaren sade.
Sedan mätte hon magen, utan att tala om måttet, så jag fick fråga. Sf-måttet låg på 28 (v 28+2).
Hon sade ingenting om järnet utan jag fick fråga det med, Hb låg på 115 så jag ska fortsätta med Niferex varannan dag. Sedan bokade hon in två nya tider, frågade om jag hade gått på några föreläsningar och sade att jag skulle läsa på om smärtlindring på 1177. Sen var det klart! Hon har inte vägt mig sedan inskrivningen. Är det så här det brukar vara? Eller är min kritik mot henne befogad? Hon är så "entonig" och hela hon utstrålar att hon är trött på sitt jobb och bara väntar på att få gå i pension...
Hur som, sammandragningarna tycker jag har lugnat sig lite, förutsatt att jag tar det lugnt.
6 juni 2017
Bläddrade igenom bilderna på telefonen igår och fick syn på denna bild
Och kände att åhh tänk när man kunde röra sig och springa obehindrat! Jag kommer vara SÅ lycklig när jag får min kropp tillbaka! Kommer hoppa, dansa, springa och göra kullerbyttor! Att röra sig utan att känna sig som en stor otymplig heffaklump som flåsar som om man hade KOL.. och utan att behöva spy. Utan att behöva oroa sig för att något kan hända lillen i magen. Och ja, jag kommer sedan garanterat säga att det kommer kännas tomt utan rörelserna i magen. Men oh vad jag ska använda min kropp igen! Den där känslan efter ett löppass när man lägger sig på gräsmattan och känner pulsen banka är ju så skön! Det är inte lika charmigt när den bankar som tusan av att gå upp för trappan eller en liten backe..!
4 juni 2017
Heeelt slut efter den här dagen! Fram och tillbaka till Malmö, ultraljud, 3h på Emporia och jag hann få naglarna fixade. Och så mat hos svärföräldrarna när vi väl var hemma. Kastade mig i sängen nu, trötthet har liksom som gravid fått en helt ny dimension...
TUL såg jättebra ut! Uppskattad vikt nu 1,3kg exakt som förväntat, imorgon går vi in i v29. Och även om 3D bilderna blev sådär eftersom han låg med både fötteroch händer i munnen och ansiktet, så var det så kul att få se honom mer 'på riktigt'!
Terrordåd, igen. Hur ska vår framtid se ut? Ska sånt här vara 'vardagsmat'? Hur många ska dö pga dessa islamister?
Update:
'May pratade om hur Storbritannien är för tolerant mot extremism – och att nu är det nog.
"Saker måste förändras på fyra viktiga sätt", sa May:
• Besegra islamistisk ideologi.
• Inte ge terrorister trygga utrymmen.
• Man måste agera på hemmaplan.
• Se över antiterrorism-strategin.'
Äntligen är det slut på 'pray for..'. Det enda som hjälper är massiv handling.
2 juni 2017
Om jag har något som helst gravidcraving så är det jordgubbar. Och jag är inte speciellt snål. Men alltså, 50 spänn för en bytta, kom igen City Gross? Holländska. Nä. Åkte ner till killen på stan istället och köpte 3 för 60:- Så nu kan jag åtminstone kalla mig ekonomisk när jag moffar i mig jordgubbar 😄
2006 började jag blogga och alla inlägg finns här, i denna blogg. Vet inte om det mest är pinsamt eller kul! Man kan följa mig från att ha varit en relativt obekymrad 22-åring som levde loppan, till masterstuderande, till en mer mogen tjej som prioriterade arbetslivet och karriären. Genom förhållanden, toppar, dalar, flyttar och till sist kampen för att bilda familj. Och trots allt så är det mest kul att ha allt detta sparat, för annars hade jag säkerligen glömt mer än hälften av allt jag gjort, sagt och tänkt!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)