Vart e ho?

Jag har inte blivit sparkad av hästen. Inte kört ihjäl mig. Inte drunknat i duschen och inte hamnat i fyllecell. Jag har praktik. Gahhh

Klockan ringer kl 06 på morgonen och så är jag hemma runt 18 på kvällen igen. My god ska det vara så här att jobba? I så fall ska jag aldrig jobba. Jag har i och för sig min plan klar.. i januari är jag leg. sjukgmnast. Sen läser jag magister, sen forskarutbildning och sen doktorerar jag. Man kan ju inte bli nån vanlig Svensson. Och jobba 8 timmar om dan. Va fan jag är ingen supermänniska. Jag blir trött av sånt. Jag har ju en bäbis också. En hästbäbis.

Men det är kul att träffa patienter i alla fall. Undersöka och behandla. Även om man känner sig helt tafatt och bortkommen ibland. Men jag har inte röntgenögon, tyvärr. Onda ryggar är ett jäkla bekymmer. Inte minst min. Är redo att lägga mig ner och tjuta. Väldigt korta meningar nu. Kan bero på att jag skriver mycket journaler och funktionsdiagnoser på dagarna. Min funktionsdiagnos skulle se ut typ så här:

Självkritisk pessimist. Söker för att få klaga på livet i allmänhet. Ryggont, tidiga mornar och tröga personer i synnerhet. Nedsatt humör pga årstid. Detta medför svårigheter att gå till bussen på morgonen. Huvudvärk som uppkommer pga dum-i-huvudet-syndromet. Konsumerar stora mängder alkohol vissa dagar i veckan vilket också kan orsaka huvudvärk.