Igår när jag slutade åkte jag till stallet. Tog in Dandi, bortsade henne lite. Tankar som "igår var kanske sita gången jag red henne" "idag kanske är sista gången vi står här och myser" plågade mig..
Emma med fam. kom med transporten och så lastade vi. Dandi är inte helt lätt att lasta, vilket eg var bra för då fick jag se att Emma kunde hantera henne när hon betedde sig som värst.... Väl på kliniken så gjordes veterinär.bes och allt var grönt. Veterinären kommenterade att hon är inåttåad på vä fram, vilket hon alltid varit. Sen in i transporten igen, fixa papper och sen åkte min underbara Dandi hem, till sitt nya hem. De ska ha henne på prov nu i 2 veckor, så vi ser att allt funkar. Jag föröskte ringa mamma men fick inte fram ett ord, bara tjöt.
Jag åkte till stallet och städade mitt skåp osv och sa upp stallplatsen. Sen hem och tjöt ännu mer. Samtidigt som det känns rätt och lite skönt så känns det som att så fort jag tillåter mig att tänka på Dandi så går jag verkligen sönder inuti. Det har varit hon och jag mot världen.
På detta har mitt halsont försämrats. Kunde knappt svälja igår och inte blev det bättre av att spendera flera timmar ute i regn och blåst. Hade tydligen haglat och varit vitt på backen i Lkpg. Jesus. Har inte bara ont i halsen utan förmodligen även feber. Och så har jag så fruktansvärt ont i kroppen, aldrig varit med om något liknande. Har knappt kunnat vända mig i sängen inatt. Känns som att jag har en stor krage över halsen som gör att jag inte kan vrida på mig. Om benen sen, fy fan. Ja, jag blir ömklig när jag blir sjuk... Och så får jag panik över att inte kunna röra mig, inte kunna sysselsätta mig något. För är jag still får jag så mycket tid att tänka på Dandi och det klarar jag inte.
Tror jag ska försöka ta mig iväg och inhandla panodil och massa annat som är bra vid dödlig förkylning.................
9 kommentarer:
Tycker synd om dig. Vet själv hur jag skulle känna om jag var tvungen att sälja Cay,ångest och döden gånger tusen. Tycker du är stark. Kommer sakna dig och din "ångvält" till häst.
Kram matilda
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Men jag säger som matilda, att du är stark som vågade ta det steget (eller vad man ska säga). Du får krya på dig! Kommer med att sakna dig och din häst i stallet. Hoppas du får det bra och att resan till Turkiet blir rolig. Ha det så bra!
Gulliga ni är tjejer! Jag trodde aldrig att detta skulle hända faktiskt.. Men det känns trots allt rätt, än så länge.. Men nu ska de ju ha henne på prov i två veckor så får vi se sen!
Kram på er!
Det kommer gå fint hörrö! Ibland måste man gå vidare i livet och prioritera saker o ting.
Tror Dandi kommer få det super bra =)
Du får tänka på framtiden med Magnus. Ohlal
Gums tänker på dig! bara att ringa om du behöver prata! <3 pusspuss
massa kramar till dig tjejen!!! *tänker på dig*
Håller med Matilda och Linda, det var starkt gjort att våga ta det steget. Kommer också att sakna dig och din häst i stallet. Ha en bra resa! Kram sandra
=(
Jag (och Emma och mamma också) förstår att det måste ha känts för jävligt att skiljas från Dandi. Jag vet hur ledsna vi är över att sålt Hera (det går inte en dag utan att vi saknar henne) och med tanke på att du på egen hand har ridit in och uppfostrat Dandi (och det har du verkligen lyckats bra med!) så förstår jag verkligen att det måste kännas som att lämna bort sitt barn. Det är svårt att skiljas från sina vänner även om man vet att det är för deras eget bästa. Som vi ältade Heras försäljning fram och tillbaka och försökte hitta lösningar. Men hon har det bra nu och det är huvudsaken.
Jag hoppas att du tror på att vi kommer att ta hand om Dandi på bästa tänkbara sätt (Hera mådde som en drottning så det ska vi se till att D också gör), och att vi kommer älska henne nästan lika mycket som du gjort (det förhållandet och bandet du haft till D kommer vi ju aldrig kunna få, men vi ska göra vårat bästa för att komma så nära som det går).
Ta hand om dig! Och jag tror nog att Emma gärna ser dig som besökare i stallet framöver :)
Många kramar Carina
Skicka en kommentar