Ligger och tittar på Bonde söker fru. Det är så kul att se när de blir sådär fånigt pirriga och lite småkära och trevande och fnissiga. Så härligt! Glömmer aldrig hur jag var när jag träffade Per! Gick med ett stort fånigt leende på läpparna konstant och ingen av oss trodde det var sant. Att det faktiskt hänt och att det kändes så där helt fantastiskt rätt. För rätt nästan :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar