Min far ringde mig häromdagen. Han ringde nog, förutom att se om jag lever, av två skäl
- säga grattis till Båstad
- håna mig lite för mina böter
Jag känner lite att jag kankse undanhållit delar av "böteshistorien" för er. Min far fick höra den ocensurerade versionen och tack vare det lever han nog en dag eller två längre (jag kan höra hans skratt nu när jag tänker på det).
Det var nämigen så här:
1. Jag VET att man inte får köra bil där.
2. Jag VET att polisen brukar stå där.
3. Jag spejade efter polisen men insåg med glädje att det INTE stod någon polis där den dagen.
4. När jag parkerade bilen (det är två platser där man får stå 10 min, jag tog den 3e osynliga) tänkte jag att ojdå, jag har redan kl 09.30 brutit mot lagen 2 ggr)
5. Eftersom det inte stod någon polis där tog jag glad i hågen även samma väg tillbaka.
Det var då en vit saab dök upp. Nu kanske någon tänker att polisbilar ju i regel är vita, gula och blå och av märket volvo. Och det är en korrekt iakttagelse, därav min slutsats att ingen polis var i närheten. Men, just denna dag hade poliserna kamouflerat sig i en -tadaaaa- vit saab.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar