Jag har så svårt att förstå...

Dagen började skapligt. Magnus slapp åka iväg igår så vi fick sova tätt intill varandra. Vi har städat och tvättat idag och slängt diverse överflödiga saker. Sen fick jag ett så fruktansvärt hemskt besked. Jag vill inte att det ska vara sant men det går inte att vrida tillbaka tiden. Tårarna bara rann och jag tänker på Er hela tiden. Att ni har förlorat en livspartner och en pappa. Säg mig, varför är det alltid de goda människorna som ska tas ifrån oss? Varför ska alltid goda människor drabbas och behöva genomleva detta? Jag blir så arg och ledsen. Vill bara skrika till livet att varför i helvete gör det så här? Varför i helvete måste det göra människor så illa? Varför i helvete ska barn behöva gå igenom något sånt här?

Jag kan inte förstå att det är sant. Speciellt inte när det händer så oväntat och plötsligt. Jag har aldrig kunnat förstå att en människa bara är...borta. Att en människa som fanns här igår nu bara inte finns längre. Hur ska livet kunna gå vidare för de här människorna som är kvar?