Söndagsångesten är inte lika påtaglig när man (måste sluta skriva man, det är ju mig det handlar om?!). Således..

Söndagsångesten är inte lika påtaglig när jag känner att jag haft en lyckad helg. Det har inte varit alldeles ovanligt att jag känt att jag inte fått ut allt jag velat av helgerna. Sen om det berott mina många gånger skyhöga krav låter jag vara osagt. Ambitionen med helgerna nu är att njuta så mycket som möjligt och tänka på jobb så lite som möjligt. Idag inledde jag dagen med att vakna för att sedan somna om igen. När jag vaknade för andra gången insåg jag att solen lös in och att fåglarna kvittrade så jag gav mig ut på en promenad runt ån. Insåg när jag kom hem att min nyckel inte låg i fickan där den borde legat.. Förmodligen satt den kvar i bildörren. Men nej?! Panik.

Min missanpassade granne hade varit snäll och tagit hand om den. Man kan ju undra vem som är mest missanpassad, han eller jag. Jag kanske går under benämningen förvirrad.

Tanken idag var att jag skulle hjälpa sis lite med hennes projektarbete. Vilket jag gjorde. Men sis spelar ju också piano och med ett piano i rummet blev det alltså en kompromiss mellan plugg och pianospelande. Och en lunch på stan.

Har kört ett riktigt bra träningspass idag också. Riktigt effektiv träning inspirerat av Tabata-intervaller och HIIT på trappmaskin och arctrainer. Nu ska jag krypa ner i min underbara säng.

Fast först borde jag nog gå ner i tvättstugan och hämta mina sängkläder som jag, föga förvånande, glömt att de befinner sig i torktumlaren.