Sitter och tittar på mina papper med anteckningarna jag gjorde då jag spådde mig i eftermiddags. Om jag tror på sånt här? Nej. Och lite ja. Om jag verkligen trodde på det skulle jag inte bekymra mig för att hon kanske lyckats söka reda på min blogg. Jag skulle inte undvika att tala om mitt efternamn så hon kan googla mig. Men jag spår mig ju ändå, så på något sätt måste jag ha någon form av tro.

Vi kan säga så här, om jag visste att hon inte hade läst min blogg så skulle jag vara ganska så övertygad. Jag ventilerar ju ganska mycket här men ytterligare något som jag inte skrivit om här kom upp, vilket skulle kunna vara en tillfällighet. Hon beskrev ändå mig och min situation på ett ganska bra sätt. Att jag pressar mig själv hårt, tills jag är helt slut, då försöker jag göra något för att vila upp mig och så fort jag fått tillbaka lite mer energi så bränner jag den direkt igen genom att köra mig helt slut, istället för att bara behålla energin genom att göra "lagom". Jag upplever att det är precis så här jag gör och har gjort under en ganska lång period nu. Hon pratade även om sömnproblem och beskrev det precis så som jag känt "för trött för att kunna sova". Sen pratade vi lite mer om både mig och relationer, nutid och framtid. Jag är fortfarande inte övertygad, men visst är det ändå lite spännande!

Ikväll är det min tv-kväll. Project runway, bachelorette, det okända. Haft en intensiv dag på universitetet med upprop och kursinfo i den kurs där jag har kursansvar, sedan var det palpation med T1orna och sen basgrupp. Imorgon är det rörelseanalys/biomekanik seminarium hela dagen. Phew. Varit nere och tränat nu och jag önskar jag kunde säga att jag var starkare än någonsin men no no. 35 min på trappmaskin och arctrainer kändes som en evighet. Kommer fokusera på att köra ben och rumpa nu också. Sov dåligt inatt. Sov ytligt och vaknade därför pga att grannen förde oväsen. Tog skaftet på skurmoppen och dunkade med i taket till sist. Respekt? Kl 01.30 på natten åtminstone?