Det känns som att på helgerna bara är jag och mår bra. Sen varje söndagskväll kastas jag tillbaka till den veckoliga verkligheten och varje söndag är 'jag vill inte jag vill inte-känslan' lika stor. Behövs en förändring, ändå är jag livrädd inför det.

Har njutit av en helg i lugnt tempo. Vi har fixat lite med bilen, varit i Berg och ätit god glass och gått längs kanalen. Spelat minigolf som jag nästan vann, lagat mat och myst hemma, ätit frukost på stan och varit hos Cornetto och så givetvis tittat på handbollen. Igår kväll somnade jag som en drogad gråsten i soffan, redan innan 22. Förstår ingenting, var helt väck verkligen, känns obehagligt. Hade ingen anledning att vara så trött och att jag sedan sov ändå till 10.45 idag utan att vakna känns inte normalt? Känns som att jag måste sova igen för mina tidigare synder. Som pågick något år eller två. Jobb 60% och plugg 100-120%. Sedan jobb 60% på univ + platschef. Det är först senaste halvåret det normaliserats lite. Payback time? För nu sköter och har jag skött mig om inte exemplariskt så i alla fall över godkänt. Nåväl, inget mer sovande i soffan och inget mer bloggande så här dags..... Nya rutiner imorgon, återkommer om det.