Jag är lyckligt lottad som har världens bästa mormor. Det går verkligen inte med ord att beskriva hur mycket jag saknar henne. Som tur är så är alla minnen av henne glasklara, nästa så att de går att ta på. Ibland hör jag henne säga något i mitt huvud helt utan förvarning, kanske är det det som gör att det känns som att minnena fortfarande är så tydliga. Men saknaden efter henne gör inte mindre ont trots att åren går. Älskade mormor!

Mormor bodde två hus ifrån oss så vi var med och hos mormor i princip varje dag. När mamma skickade denna bild kunde jag inte annat än att le :)