Dan före dan

Det är synd att det inte känns som när man var liten inför julen. Jullov, förväntningar, paket, alla samlade. I år känns det för mig nästan som att man låtsas att det är julafton en dag det egentligen inte är det 😄 Vet inte varför, man är väl så inne i bebisbubblan och tiden sen i somras har gått så otroligt snabbt. Men det ska bli mysigt med Antons första jul och att vara lediga tillsammans 😊 Det blir dock fullt ös med kalas lö, fira jul i Värnamo på julafton, hos mamma utanför Lkpg på juldagen och så kalas på annandagen. Vi kommer inte behöva laga så mycket mat iaf!

Trots allt så är julen lite 'helig' för mig. Jag är uppväxt med att familj och släkt samlas, ett gigantiskt julbord och mycket julklappar till barnen. Jag skulle aldrig åka bort över julen. Julen kommer säkerligen nu bara bli mysigare och mysigare när Anton blir större!

Igår var vi hos ögonläkare igen. Träffade 2st. Vet knappt vilket besök i ordningen det är.. Ny ögonkräm med kortison i och nytt besök nästa vecka. Börjar känna mig sjukt uppgiven nu. Vill bara att han ska slippa det!

Anton har händerna i munnen nästan konstant och han stoppar även mina fingrar i sin mun och tuggar på. Tänder på g? Hur långt innan man kan se tandsprickning börjar de så här?