I just had a hallelujah moment... Tänk att dessa ideligen drabbar en när man inte omger sig med materiella ting eller annat överflöd, utan helt enkelt bara när jag var ute och gick med en härlig låt i lurarna, vinden som blåste liv i träden och en blå himmel. Och jag bara slogs av hur vacker världen är. Hur tacksam jag är över att befinna mig här mitt i den. Det måsta vara det som är meningen med livet - att uppskatta världen och människorna i den. Och att inse det. Jag tycker om "aha-moments". Tänk att det var så banalt.