Hur kan man "tro" att man tagit ett beslut? Beslut känns onekligen ganska definitiva. Varför tar man ett beslut som man önskar att man egentligen inte behövde/vill ta? Om det bara hade varit lite annorlunda. Varför göra något som man vet att man kommer sakna och göra en ledsen? Hur kan man vara ledsen över något som man tagit ett beslut om för att man tror att beslutet är rätt?

På grund av magkänsla. Och hela tiden önskar man att det hade varit annorlunda.

Jag kanske borde hyra ut min hjärna till bättre behövande.