Helgens minutrar har passerat och jag har njutit av varenda en. Stod i en provhytt och insåg att jag fått skrattrynkor?! En på vardera sida. Ler både inuti och utanpå men just nu är det tomt och 4 veckor känns..... långt. Och lite vemod har tagit mig i besittning. Men i sina vackraste stunder, aldrig sinande möjligheter.