Att rekrytera personal är sannerligen inget man gör på en handvändning. För mig är min personal i receptionen verkligen en av de viktigaste sakerna på hela klubben och en person som har alla de egenskaper som krävs är inte lätt att hitta. Nu råkar det vara så att jag har den mest underbara personal man kan tänka sig (!) och den rekryteringsprocess som jag trodde skulle bli lång och näst intill omöjlig var avklarade efter bara 3 intervjuer. Jämfört med sist när vi hade hur många som helst och jag slutligen hittade en tjej per rekommendation istället.

Jag tycker nog att jag är ganska duktig på att läsa och "placera" människor. Många anser att man inte ska kategorisera människor men varför blunda för verkligheten? Det finns helt enkelt olika kategorier av människor och kommer alltid göra. Och tur är väl det. Och en fördel i en rekryteringsprocess är om man snabbt kan läsa av människan och göra en bedömning.

Under de anställningsintervjuer jag har så ställer jag ofta frågan vad de associerar World Class med. Jag anser att man bör veta vissa grundläggande realia om det företag man söker jobb på. Det som ofta slår mig när jag har mycket intervjuer är att många känns oförberedda. Inför en intervju ska man vara förberedd. Inte inläst och sen återge allt som på ett inspelat band, men förberedd. Skillnaden är att om man är inläst kan man inte koppla sina kvalitéer och personlighet till verksamheten, men är man förberedd och naturlig så lyckas man med detta och kan utveckla sina svar samtidigt som man är "äkta". Och just detta tycker jag avgör om personen gör en bra eller dålig intervju. Det märks alltid tydligt om en person är ärlig eller helt enkelt återger det denne tror att jag vill höra. Det finns ju vissa standardfrågor som alltid dyker upp, och den fråga som de flesta är sämst på att besvara är den gällande bra/mindre bra egenskaper vilket kan vittna om lite dålig självinsikt. Samt att ge svar på vad de exempelvis kan tillföra, då märker man ganska snabbt om personen vet vad tjänsten innebär eller ej.

Återigen slås jag av, som så många gånger tidigare, hur dåligt vi "kan" och "känner" oss själva. Alla borde kanske jobba mer med olika utvärderingsmetoder så som back talking. Mycket intressant!