Men idag har vi haft en riktigt kass dag. Har var lite smågnällig på morgonen men somnade direkt i vagnen när vi gick ut på vår promenad, för att sedan vakna direkt när vi mött upp Madde och Stina. Sen skrek han lite, fick äta och låg sen i vagnen men somnade bara om en kort stund. Efter att vi åkt en snabbis till affären så somnade han i soffan men sov bara en timme så efter en kort stund var han gnällig igen men kunde inte somna = blev ledsen. Somnade till sist och jag låg bredvid i 2 1/2h och plöjde serier... Sista 40min han sov gick jag upp. Förstår verkligen inte varför de inte bara sover när de är trötta?!
Nästa sovpass blev vid ca 19.30 och han sover då för natten. Han somnade efter amning i min famn men så fort jag försökte lägga ned honom eller bara satte mig ned så vaknade han.. liggammade och han slumrade men hörde hur hans mage mullrade och han vevade med armarna och givetvis vaknade han igen. Blir en sån ond cirkel när han äter för att sova men somnar inte så han äter mer och då blir han rapig och vaknar av det... Vi gick upp i sovrummet och tänkte att nu ligger jag bredvid bara men han blir bara stressad/uppjagad så jag känner att han skulle aldrig somna. Hopplöst! Gav 40ml ersättning bara för att testa om det funkar med magen och gör det det så börjar vi nog ge lite framförallt efter amning på kvällarna.
Jag är trött på att liggamma halva kvällarna och att han ofta vaknar 10min efter att jag rest på mig. Även om det är mysigt att ligga bredvid honom så blir det jobbigt om det är ett måste. Och jag vill att Per ska kunna natta honom. Frågan är bara hur man kommer dit eftersom han blir så stressad och börjar gråta om han inte får somna vid bröstet. Usch jag avskyr dessa dagar. Dels eftersom jag blir trött och irriterad, både jag och han känner oss hjälplösa och jag vill bara krama honom och säga att jag älskar honom och att det hjälper!
Suck alltså det är mer svårt än lätt detta! Det är som de säger att när man har en bra period och fått in rutiner så ändras det... Och från att det känts lätt och bra till att bara över en dag kännas så tungt och svårt. Om ni har tips så tackar jag ödmjukast! Hur gör ni på dagar och kvällar när bebis ska sova? ☺️ Nu sover han bredvid mig i sängen, är livrädd att han vaknar om jag försöker flytta honom. Och en sak till. Papporna har det förbannat bra. Först slippa sprutor, äggplock osv. Sen slippa att vara gravid med alla krämpor och sen slippa ha bebis hängandes i bröstet, vakna flera ggr varje natt osv....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar