24 januari 2018

Kluven

Jag är så kluven. Min häst. Min älskade älskade häst. Jag saknar honom. Men jag är förnuftig nog att förstå att tiden kommer vara så knapp. Att ha häst är inte bara en hobby, det är ett liv. Det tar många timmar i anspråk och det är ett levande djur man har fullt ansvar för. Jag kommer ju inte kunna ta hand om honom själv, så ska jag ha honom kvar kommer jag behöva hjälp. Vet inte vad som är rimligt att tro att jag ska hinna med.. Som mammaledig kan jag ju fixa i stallet med Anton och Henry med mig, men inte rida om jag inte har barnvakt och det kommer jag oftast inte ha. Hade jag bott nära mamma hade hon kunnat vara med i stallet, men nu är det ju tyvärr inte så. Då skulle jag alltså åka em/kväll vilket skulle innebära att x antal dagar skulle Per och jag knappt ses. När man väl jobbar kommer timmarna innan Anton ska sova vara sååå värdefulla. Det blir ju inte många timmar man får ihop. Och att åka till stallet vid säg 20 funkar inte. Hästarna nattas och det skulle inte bli någon kvalitetstid för varken mig eller för hästens del, han är verkligen värd så mycket mer omvårdnad och kärlek än så.

Ja ni hör ju själva, det mest logiska vore att sälja, för att inte addera stress och dåligt samvete till livet som småbarnsförälder. Men HUR ska jag kunna sälja min stora hästkärlek? Folk säljer hästar varje dag, jag vet. Och man ska inte applicera mänskliga känslor på djur. Men det känns som att jag sviker honom, det skulle alltid vara han och jag... Och hur klarar jag mig utan honom? Att inte få mysa med honom, stå panna mot panna.. någonting går verkligen sönder i mig och dör vid tanken. Känslan som att jag kommer aldrig kunna vara i stallet då igen för sorgen kommer vara så stor osv dyker upp. Jag vill inte ångra mig om jag säljer och jag vill inte bära på en evig sorg...

Så hur fan gör jag? De som har honom på foder nu är intresserade av att köpa och de är toppen. Vet att han har det bra och han finns då nära. Men han skulle inte var MIN. Hatar att jag har så mycket känslor just nu, det hade varit så mycket enklare utan. Och jag är alltid realist. Det dom gör det så svårt. Jag vet vad jag borde göra, men jag vill inte! Det kommer bli så mycket tårar lång tid framöver om jag skiljs från den hästen och det är dessutom så mkt av min identitet 😢😢😢

Inga kommentarer: