Ja ni hör ju själva, det mest logiska vore att sälja, för att inte addera stress och dåligt samvete till livet som småbarnsförälder. Men HUR ska jag kunna sälja min stora hästkärlek? Folk säljer hästar varje dag, jag vet. Och man ska inte applicera mänskliga känslor på djur. Men det känns som att jag sviker honom, det skulle alltid vara han och jag... Och hur klarar jag mig utan honom? Att inte få mysa med honom, stå panna mot panna.. någonting går verkligen sönder i mig och dör vid tanken. Känslan som att jag kommer aldrig kunna vara i stallet då igen för sorgen kommer vara så stor osv dyker upp. Jag vill inte ångra mig om jag säljer och jag vill inte bära på en evig sorg...
Så hur fan gör jag? De som har honom på foder nu är intresserade av att köpa och de är toppen. Vet att han har det bra och han finns då nära. Men han skulle inte var MIN. Hatar att jag har så mycket känslor just nu, det hade varit så mycket enklare utan. Och jag är alltid realist. Det dom gör det så svårt. Jag vet vad jag borde göra, men jag vill inte! Det kommer bli så mycket tårar lång tid framöver om jag skiljs från den hästen och det är dessutom så mkt av min identitet 😢😢😢
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar