Kallpratets vara eller icke vara? Kallprat är något som jag sällan sysselsätter mig med. Det kallas kallprat eftersom att det egentligen inte fyller någon som helst funktion, det är mer en artighetsfras eller introduktion till något som komma skall.

Jag är en sådan person som har lite svårt för meningslöst småprat. Av två orsaker. 1, det är ointressant. 2, jag vill vara effektiv. Anlednignen till att jag skriver detta är att jag kanske ibland uppfattas som ointresserad eller rent utav otrevlig på grund av detta. Men egentligen handlar det alltså bara om ett ointresse för gagnlösa frågor där svaret ändå inte beaktas.

Sen är det absolut befogat och en fråga om vett och etikett med kallprat ibland. Men då ska man även intressera sig för svaret! Jag tycker om att ställa frågor för att det är intressant, för att jag kan lära mig och utvecklas, för att jag kan lära känna någon bättre osv. Men när en fråga ställs bara för att ställas, vilken den än må vara, tappar kommunikationen sitt syfte i mina ögon. Då ser jag hellre att man lägger kallpratet åt sidan. När kallprat förekommer är jag hellre tyst och iakttar. Måste man kallprata kan man väl prata om något intressant, alla människor vet mer/kan mer än om väder, och att svara att man, som man alltid svarar, mår fint/bra.