öh..man ska ha respekt för polisen!

Kvällen igår blev supertrevlig och det har jag alla underbara människor att tacka för! Både Maria och Anja är så himla sköna tjejer!

Annars gick kvällen ganska lugnt till, jag är ju 24 och inte 14.......... Jaa det kallas intern-pik. Har glömt alla crazy saker som sas tyvärr, men jag har inte glömt:

- att jag höll på att inte ta mig in. Inte sjutton visste väl jag att man måste trycka stjärna eller fyrkant eller nåt efter koden? Men stod där och tryckte lite, smart som jag är, och vips var jag inne.
- Undvek guitar hero... börjar bli standard...
- Undvek singstar.. nästan ännu mer standard.. Men de andra sjöng ju fint.... Eller maria iaf.
- Insåg efter nästan hela förfesten att en av killarna visste vem jag var, kind of, och vice versa. Och han har alltid läst min blogg, varje dag näst intill. Komiskt!
- Trodde att de hade golvvärme i badrummet mitt i sommarn men det var bara..varmt.
- Skjutsade Anja till stan, igen! Den här gången vet jag att jag tittade åt höger.
- Blev stoppad av polisen, med blåljus och shit??? Vi kom på vägen, jag skjutsade.. så saktade jag typ in men vi tänkte väl inte på att det är väääldigt olagligt att skjutsa och utan lyse.. så då slog de på blåljusen.. och talade om att man ska ha respekt för polisen. Hrm. Ärligt, varför får man inte skjutsa? Insåg idag att jag tycker det är sjukt löjligt.
- Språkade med en rätt ung grabb som haft endel problem (han har jobbat en sommar där jag jobbar) Jag hoppas han håller det han lovade!
- Stod i en lång lång kö och provade en hatt? Riktigt snygg jag måste varit.
- Gick in på Platens för andra gången i världshistorien...
- Var tvungen att avslöja mitt namn till en av vakterna så han skulle släppa oss före i kön sen.
- Blev glad när jag såg Daniel! Andra också såklart.
- Tappade bort maria. Nästa gång får vi koppla ihop oss med handbojor.
- Och lite till.... Var hemma 04.30. Peeep.

Kul att jobba nio timmar idag..och börja 8 imorn.. Men jag kan iaf rida lite försiktigt nu =) Och på lö är det action meet - om det blir regn ska jag personligen förgöra hela den här grejen med religion. Bilder från kvällen kanske kommer, så vida jag inte ser ut som ett penntroll.

schkåål

ooops, nu vart det visst en vinkväll över ett ögonblick.

Vad har hänt, det är ju onsdag!

är jag ensam om att vara så sjukt labil?

Du kan inte nämna en sak som inte kan få mig att bli förbannad. Jag är ungefär som en anabolaknaprande Ali. Om vattnet i duschen tar för lång tid innan det blir varmt blir jag förbannad, om folk frågar "Va?" eller inte fattar blir jag förbannad, om datorn tar 10sek mer än vanligt på sig blir jag förbannad, om jag får ött ljus i en korsning blir jag förbannad, om någon kör i 50 (=lagligt) blir jag förbannad. Kort sagt: Allt gör mig förbannad.

Därför sitter jag nu och funderar på vad det är för fel på mig? Har utomjordingar opererat in ett chip i mig som gör mig arg? Retas Gud med mig genom att få varje liten smågrej att bråka lite? Har jag fötts utan egenskapen "tålamod"? Eller är det för att jag avskyr jobbet, att det börjar regna så fort jag är ledig, att det känns som att jag typ aldrig är ledig, att jag har kass ekonomi, att jag vill så mycket som jag inte kan göra? Eller är det nåt seriöst fel i mitt huvud, överflöd av nåt hormon, nån signalsubstans?

Hur som haver så är det inte hälsosamt. Jag skulle vilja göra som förr. Sätta mig i ekan, ro ut på sjön och sitta där och filosofera. Eller kanske borde jag åka till en avlägsen plats och koppla bort ALLT och bara fundera.

studentliv

Senaste åren, närmare bestämt senaste 5 åren, har jag tillhört samhällsgruppen "studenter". Vad tänker ni på då? Kasst med pengar, nudlar, festande, kravaller, korridorsrum... Precis. Jag funderade nyss på vad det är som gjort att jag egentligen var/är underkvalificerad som just student. Jag har aldrig ätit nudlar (förutom i wok senatse året), jag har aldrig bott i korridor och bara vistats i en ett par ggr, jag har aldrig varit på en kravall. Det enda jag lyckats med är att ha dåligt med pengar och att festa endel.

Korridor då. Skulle aldrig nånsin kunna bo i korridor. Jag skulle med största sannolikhet spy av allt äckel i köket och dessutom ha ihjäl mina korridorsvänner för att jag hatar folk i allmänhet.

Nudlar köper jag helt enkelt inte för att då står det "fattig student" skrivet i pannan på en. Ungefär som att handla på ÖB. (jag handlade shampoo och shit där häromdan men det skiter vi i). Nä men seriöst. Nudlar har aldrig ingått i vår meny hemma. Nu har jag som sagt ätit det några gånger när vi ätit wokat.

Kravaller då. Jag köpte ingen overall på lärarutbildningen, inte heller på sg. Vet egentligen inte varför. Men jag har aldrig riktigt sett vitsen med att springa omkring i en ful jävla overall och se ut som en idiot.. Och dessutom inte få tvätta skiten så man stinker apa. Och så sy på massa fula märken. (Jag hatar att sy). Och sen tycker jag egentligen att sittningar och sånt är lite löjligt. Och sen gillar jag inte studenter. De flesta är antingen fula, fula och nördiga, översittare, besserwissrar som pratar visioner och strategier eller folk som tror att de är smarta för att de läser på universitet men egentligen är de lika begåvade som en daggmask. I alla fall de ute på stora campus. Vi HU:are är lite mer ödmjuka och normala. Men det kan vi ta en annan gång. Näää jag går hellre ut på krogen i mina snygga kläder och är mig själv i ett hav av mixat folk!

Sen kan man ju undra hur jag kan veta allt detta och vilken kategori jag själv tillhör...

blottad

Idag stampade någon väldigt uppenbart på min akilleshäl. Det känns som att jag står helt naken och utblottad. Som att jag måste konfrontera mig själv. Den jenny som jag för allt i världen inte vill vara men som bor där inne, som har hyrt in sig på ett rum och kök inuti mig som jag inte kan vräka utan att konfrontera. Don't know what to do. Måste fundera. Fast nu måste jag jobba. Tänk vad man kan förtränga saker som är svåra att hantera genom att hålla sig sysselsatt. Så nu ska jag sysselsätta mig lite.........

Welcome, jenny is back

Idag välkomnades jag av en räkning på över 3000 spänn. ATG Hästklinik vill ha lite pengar av mig. Eller ja mycket pengar snarare. Jag ringde och sa att de hade lovat att göra allt gratis men de förnekade det. Så nu kommer jag stämma dom. Agria, mitt försäkringsbolag, kommer jag också stämma och sen tänker jag inte betala in ett öre till. Jag överväger seriöst att börja stoppa de pengarna i madressen istället, tror fan i mej att det är förståndigare.

För övrigt har jag haft ett riktigt riktigt serious jenny-utbrott idag. Om någon vet vad det grundar sig i får ni gärna upplysa mig. För er som inte vet vad ett utbrott innebär så kan jag förtälja att om ni visste det skulle ni vilja stoppa in mig bakom lås och bom, åka till bermudatriangeln med nyckeln och till och med offra erat liv för att jag inte ska komma ut igen. Jag överväger att kontakta något slags proffs på psykfall som jag men jag har inte bestämt mig än.

För att få kontroll på mig själv gav jag mig ut bland folk och försökte verka normal. Det resulterade mest i att jag ville ta allt som var gjort av porslin, glas eller bara något som gick att ta sönder och slänga i backen. Till sist gick jag och köpte lite kläder, solbrillor och en underbar lotion och en parfym(olja) på Body shop. Det var före räkningen glatt hade hoppat upp i nyllet på mig och skrikit ÖPPNA MIG!

Nu tänkte jag åka och longera min häst och med tanke på hur fattig hon gör mig är det bäst att hon är ohalt. Sen kommer jag med största sannolikhet att skjuta mig själv i huvudet. Ingen kommer någonsin ha luktat så gott i en kista.

och så

tog vi det

från början

news

Jag funderar på att sluta skriva. Sluta uppdatera om mitt oerhört händelserika liv. Varför? Jag skriver för att skriva tror jag. Inte för att jag vill. Eller fel, det vill jag, men det blir fel. Inte som jag vill. Förr när jag skrev var det verkligen jag. Det första året kanske? Nu tror jag att jag blviit influerad av för många andra. Kanske läser för många andra bloggar.

Kanske kommer jag tillbaka efter en vecka. Kanske om ett år. Kanske startar jag en helt ny, väldigt anonym blogg. Kanske uppdaterar jag här samtidigt. Eller så förnyar jag den här bloggen. Men det är det som är det svåra, att förnya något som redan är. Då är det enklare att börja om på nytt med något som tidigare är helt oskrivet.

Jag trot aldrig jag skrivit kanske så många gånger i hela mitt liv.

vad har du gjort idag?

Jag har:

Ätit kattmat..

Kastat två ägg i väggen..

Plingat på grannens dörr och sen sprungit iväg..

Talat om för typ alla mina jobbarkompisar att det är skittråkigt att jobba med dom..

Porrsurfat..

Smitit iväg från en restaurang utan att betala..

Sprungit naken runt huset tre varv..

Blivit arresterad..

Det har varit en lång dag, så nu måste jag sova. Har jag ett galet liv eller en galen fantasi tro..

vart är den gyllene medelvägen?

Idag är jag låg. Oförklarligt låg. Jag är så fruktansvärt omåttligt, gränslöst, hejdlöst trött på att vara låg. Okej om jag inte är så lång, men låg, hell no. Jag utvecklar ett raseri på grund av denna känsla bara för att det är så tröttsamt. Många tycker att jag är otacksam, jag har så mycket i livet. Ja, jag har bra utbildning, jag är smart i huvudet, omtyckt I guess, jag har jobb när jag inte pluggar, jag har häst, bil och en fin pojkvän.



Men ärligt talat, hur mycket kan jag njuta av detta om jag var och varannan dag ska vara onaturligt låg? Jag är trött på att det äter mig innifrån. Att det fråntar mig möjligheten att njuta av det jag faktiskt har. Ibland tror jag att jag är obotlig. Glaset kommer alltid vara halvtomt. Jag kommer alltid tänka mer på det jag inte har än det jag har, mer på det som är dåligt än det som är bra. Men skyll inte på mig nu, att det är självförvållat, att jag måste ändra mitt tänkemönster. För jag skrev det. Oförklarligt. Oförklarligt låg. Jag har inte tänkt att glaset är halvtomt idag. Egentligen är jag nöjd idag. Trots det är jag låg. Är det nåt i mitt undermedvetna som påverkar mig? I så fall vil jag inte ha ett undermedvetet mer. Jag vill bestämma över mitt känsloliv själv, över mitt liv! Jag är less på att gammal skit förföljer mig. Less på att skit från förr påverkat mig. Att det har format mig. Jag vill bryta mig fri. Ta ett suddigum och sudda ut de sidor av mitt liv som inte är som jag hade tänkt mig. Om det inte går tänker jag slita ut det, knyckla ihop det och elda upp det, för jag måste bli kvitt det!



Prova att dansa lite på torget, det hjälper, tillfälligt.

Skyll inte kriminalitet på samhället

Pappa berättade om en rättegång han varit på i veckan. En av de åtalade var en kille som jag vet vem det är. Vi var grannar i flera år när vi var små och jag umgicks en hel del med flera av hans syskon. Vissa familjer har det mer problematiskt än andra och detta var en sån familj.

Under rättegången ställde de synbarligen mycket frågor runt de åtalades person. Flera av dem hade förklarat sitt beteende med att "det haft det svårt, aldrig fått något stöd eller sympati från samhället, inte haft samma premisser som andra". Detta gjorde mig faktiskt irriterad.

Som sagt så vet jag endel om den här killens bakgrund och det går aldrig att komma ifrån att han inte haft en underbar, problemfri uppväxt och att sånt sätter spår. Men hur man än växer upp, hur mycket eller lite pengar föräldrarna har så ger samhället alla samma chans, faktiskt. Alla har samma chans att sköta skolan, alla har samma chans att söka jobb, alla har samma chans att läsa på universitet. Jag menar vad fan ingen får väl allting gratis! Jag har haft både ett och två jobb samtidigt som jag pluggat till exempel. Alla har ett val, han har uppenbarligen gjort fel val vid upprepade tillfällen och det kan han inte klandra någon annan än sig själv för, han har trots allt fått flera chanser av samhället utan att ta vara på dem och därför anser jag inte att det finns någon anledning att vara det minsta förbarmande mot honom, eller någon annan i hans sits. Vad tycker ni? Har de rätt att skylla på/klandra samhället?

dansa på torget

Gårdagen blev jättetrevlig. Är så skönt med avslappnat trevligt folk!

- Träffade en tjej som jag redan hade en liten åsikt om, och hon om mig, trots att vi aldrig träffats förut. Kul att vi inte fick det bekräftat, utan tvärtom!
- Nästan två flaskor vin (?!) rann till, visserligen efter en ganska lång torka. Jäkla supar-kortspel de hittade på då! "Drick tolv klunkar" "Jag har aldrig.." "4,5,6, kuk,8.."
- Jag undvek guitar hero, igen!
- Vi förlorade kubb på mindre än 4 minuter säkert. Haha så jävla kassa. Grabbarna måste varit spiknyktra.. vi hade gått över gränsen..
- Skjutsade Anja på cykeln - självmordsförsök för oss båda typ! Men vi tog oss in till stan - hem till Anja- först iaf! Där tog vi lite baileys.
- Trillade in på Platens -första gången i världshistorien för mig typ.
- Inom 2 min hade två grabbar varit framme - inte visste jag att jag var så jävla het igår. En av dem ville göra en insats för sin vän, men då frågade jag om det då var så smart av hans vän att skicka fram en snyggare vän. Hmm nu vart det rörigt. Kanske förstod ni, kanske inte. Och det är lugnt, Max vet att han är snyggast!
- Dansade all alone på dansgolvet först. Yeah party... Hrm..Men sen fyllde det på. Bad DJn spela suddenly men han svarar då att han inte har den? Sopa......
- Jag är jävligt duktig på att alltid hamna utanför krogen och spendera all tid där, konverserandes, men jag var iaf hemma vid halv tre typ.

Nu ska jag, om jag orkar/kan ta mig ner till Tinnis och sola, bada, läsa, njuta!

Satta mig på balkongen och läste klart min bok, Camilla Läckberg "Tyskungen". Mycket bra bok faktiskt. Satt där i tre timmar totalt.. och fick fula jävla streck efter bikinin. Och vart nästan röd?! Vaaaad är detta? Men skitsamma, det lägger sig och så blir jag brownie! Har lagt över bilderna från Trosa också så de kommer här. Det är bilder på Max föräldrars sommarhus - notera de apsnygga tapeterna överallt, max och hans katt, Max när han gjorde reklam för MQ - hans mamma hade fått tag i en plansch och hängt upp, nåt på mig osv.

Nu blir det viiin och grillning!

Fair wind

Nu har jag tackat nej till jobbet. Äntligen känner jag ett sug efter detta med sjukgymnastik och jag har lite småideér som jag kanske kan göra något av, så det känns som att det var rätt beslut. Har även en liten annan grej på g som jag också ser fram emot! Känns som att Gud ägnade några timmar åt mig igår!

När jag pratade med pappa och sa att det blir magistern så sa han "Jahaaa så du kan du inte följa med till Grekland i höst..". Men jag intygade att jag alltid är ledig i så fall haha. Han är go min far, han vet hur mycket jag älskar att resa och komma iväg. Vi är lika pappa och jag, till sättet och faktiskt endel till utseendet också tycker andra. Han är mörk visserligen men dragen. Mamma och brorsan har alltid kommit lite bättre överens och jag och pappa. Därmed inte sagt att jag inte kommer överens med mamma för det gör jag, allt som oftast iaf, för gud vad vi har skrikit och härjat på varann. I vilket fall, jag tillbringade inte jättemycket tid med pappa när jag växte upp eftersom de skilde sig när jag var sju och vi bodde hos mamma. Jag var den som var mest hos pappa men det blev ju inte samma sak som att växa upp med sin pappa. Därför är det skönt att få lite kvalitetstid ihop nu, som när vi var på Samos en vecka ihop!

Nu ska jag sola lite. Ikväll blir det grillning hemma hos Maria (lärt känna varann på jobbet=) och eventuellt utgång!

beslutsångest

Jag hade i stort sätt precis béstämt mig för att läsa magistern i höst. Blivit lite sugen på det nu och skulle precis börja fundera på val av kurser, val av d-uppsatsämne osv. Känner att jag skulle kunna ha massor idéer och möjligheter när jag pratar med Max mamma. Kontakten med den "världen" får mig att känna att det ju faktiskt är något jag vill! (Max mamma, Helene Thomsson, är fil. dr. i psykologi, utvecklingskonsult, forskare och författare).

Nu till det som skapade ambivalensen. Jag har blivit erbjuden idrottslärarjobbet till hösten igen. Jag blev faktiskt ganska paff då jag inte alls hade räknat med det eftersom det (så vitt jag vet) är en 90% tjänst. Ska höra mig för lite om läget och sedan ta ett beslut. Sakerna som väger in är flera, vi kör en för och emot kanske!

Emot att ta idrottsjobbet:

• Att jag faktiskt är sjukgymnast och nu känner suget av att hitta in på rätt bana
• Magistern börjar enbart på hösten och nu är jag antagen på den och troligen på de kurser jag vill läsa
• Då får jag läsa magistern senare. Det är inte bra att plugga hur länge som helst och att inte jobba med det jag är utbildad för? Bestämmer jag mig sedan för forskarutbildning också så går åren.
• Dyker ett sg-jobb upp under hösten kan jag inte ta det då
• 90% är lite väl mkt när jag enbart har idrott som ämne

För:

• Heltidsjobb (i stort sätt) med ok lön. Behöver inte oroa mig för ekonomin
• Jag trivdes med jobbet, saknar eleverna
• Ett jobb är ett jobb och därmed alltid erfarenhet

Usch vad jobbigt. Är jag dum om jag inte tar ett jobb när jag blir erbjuden ett? Gahh kan nån ta över ett tag?

Tro inte att ni slipper mig

Ja hörneni jag har bara varit i Trosa över helgen. Umgåtts med lite älgar och så. Återkommer nog imorn med lite rapport och bilder. Min andra blogg hinner jag inte med för fem öre. Har massa frågor som ligger och väntar, men ja, jag kan inte trolla med varken örona eller knäna!

Rundtur i nya stallet

Dagens tragedi

Tror ni inte på fan att jag fick samma frisör som sist, när jag vart missnöjd. Och vad vart resultatet idag? Jo, att jag höll på att slå sönder bilen när jag kom ut. Förbannade inkompetenta jävla fitta rent ut sagt. Jag förklarade att jag ville ha det uppklippt. Etapper. Behålla längden. Då sa hon att vi borde ta topparna lite. Ok sa jag liiite. Yeah right, minst 1½ cm tog hon bort..

Och uppklippt my ass. Hon tog överhåret och klippte rätt av. En gång på ena sida, en där bak och sen på andra sidan. Sen var det färdigt förstår ni. Va fan de brukar alltid använda en sån där konstig sax ni vet. Nu blev det inte uppklippt, bara avklippt! För mig är etapper flera olika längder som flyter ihop liksom. Nu är det två längder så det syns liksom hur hon klippt om jag inte fixar till det ordentligt. Jävla sopa. Men varför är jag en sån jävla mes? Jag hatar att såra folk. Att klaga. Men jag betalar ju för helvete för skiten. Plus att hon blåste mig på 20 spänn.

Om jag är lika förbannad imorn kommer jag gå dit och säga åt dem att de får fixa det. Hon var nämligen ledig imorn. Så, klipp er aldrig någonsin av en Jessica på modecenter. Nina du kanske kan fixa henne när du bor där ovanför?

Fattar ni varför jag HATAR att gå till frissa? Nån som kan fixa till skiten åt mig?

Jenny går till....

Oro i magen. Rädsla. Ungefär samma känsla som att jobba med finskan; kommer de förstå vad jag säger? Hur jag menar?

Kommer jag att få ha mössa resten av sommaren?

Vad ska jag göra tror ni? That´s right.. Frissan. Nu har det vuxit ut endel, men hänger bara platt ner. Vill ha in lite etapper igen. Hoppas verkligen det bli bra......

Läs den spännande uppföljningen, mössa eller inte mössa?

högsta graden av förvirring - klockan är 07.15 när den bör vara 06.15?!

Ni vet när jag satt och pillade med grenar för att ta mig in i min lägenhet när jag låst mig ute? Det har jag inte gjort idag. Däremot undrade jag varför jag vaknade av en vibrerande mobil och inte ett larm som tjöt som en vilsen elefant. The reason...jag hade försovit mig. Utmärkt. Fick sova en hel timma längre, men var bara 30 min försenad till jobbet. De ringde 07.15 och jag svarade då lite sömndrucket i telefon men ansträngde mig för att låta lite vaken..åtminstone. Min gissning är att det misslyckades. Jag hoppade iaf upp ur sängen och var på jobbet 07.30.

Jag jobbade med en finska som pratar dålig svenska, hör dåligt och därmed knappt fattar vad man säger. Makes me crazy. Nu är jag ledig tre dagar och kommer få ännu mer tid att tänka på min ridabstinens. Jag lovar, jag har mer abstinens från att rida Dandi än att rida..annat. Andra. Hrm. Jag vill vill vill sitta på banan och drilla. Det är som en drog. Fan hästkrake bli frisk, nu! Måste hålla mig 1½ vecka till. Såg relativt bra ut i skritten idag. Eller rättare sagt det syntes knappt något. Ville inte testa att longera, hon får bara skritta i 1½ vecka till nu. Hon får ens inte stå på hö bakben när jag är där. Hon måste vila det haha.

Euhm japp. Det var alles. För er.

what?

Varför i hela friden sitter jag vid datorn och häckar? You tell me. Det kanske är så här jag varvar ner. Ni vet somliga tar en öl, jag sätter mig vid datorn? Pinsamt vad beroende jag (undvek "man") är av den här burken.

Anyhow. Jag är oövervinnerlig. Dagens budord. Jag menar det som lite uppmuntrande själv-peppning och inte, som det kanske kan ha tolkats, som ett uttryck av kaxig storhetsvansinne. Men livet kan försöka sig på en boxningsmatch med mig. Bring it on, you bastards. Jag käkar motgångar till frukost. Men nu vänder vinden.

Jag har lagt mig till med en sjukt taskig ovana. Det är ett nytt ordval. Jag har ingen aning om hur jag resonerade när jag började använda det för det är så o-jag att jag skäms lite över att ha sagt det ens en halv gång.

Nu är sändningen slut för ikväll.

~min~

En sak till. Det finns nog ingen som har en sån underbar kille som jag!!! Älskar dig Max!

Utan honom skulle inget gå. Idag har han varit med hela dagen. Hjälpt till att lasta och styra med Dandi, speciellt när mitt tålamod tar slut.. Han klagar aldrig. Körde tillbaka och bytte bil, hjälpte mig att packa upp. Han hjälpte mig att köra D till mamma i torsdags. Han var med igår och packade ihop allt. Hur många skulle ställa upp så här mycket? Han är så jävla underbar!

Han killar mig så jag kan sova, masserar mig när jag har ont, lagar mat när jag inte orkar, lagar min datorsladd, tvättar när jag glömmer bort tvättiden eller är i stallet, går och handlar godis när jag inte orkar. Allt. Det är som att hans livsuppgift är att göra mig lycklig... Det är få förunnat att få han en sån människa i närheten! Utan dig är jag ingenting!!

Update: Frågade Max lite snällt om han kunde hämta juicen, han sa att han inte orkade. Då sa jag meeennne då får jag ta bort inlägget jag skrev.." Så läste han, log och sa, okej då. Så nu dricker jag juice. Skitbra.

Nära-döden upplevelse?

Ni anar inte vilken dag... Jag kunde dött både en och två gånger, ha! Ni som inte gillar hästsnack, fly fältet. Jag kan sammanfatta med att jag underhållit en veterinär och en hovslagare genom att bli rammad av D och vara en hårsmån från att bli söndertrampad men lyckats krypa bort under magen, underhållit halva mantorp genom att bli rammad av D igen och fått diverse skrubbsår samt fått låna en ponny för att få in stumpan i transporten... Jag älskar min häst.. (läs: Idag är hon billig...)

Det första vi gjorde var att åka in till Motala, hämta brors bil och sen hem och koppla på släpet och lasta. Efter 45 min typ var hon inne. Då hade hon gått in-ut flera ggr. Om släpet bara vore nån dm längre skulle det ta 5 min, men det är iof ett stort släp redan! 5min sena var vi till kliniken. De tittade på henne i löpgången men hon visade inte direkt nåt då, som sist. (Efter vi var där sist har hon eg nästan varit sämre, synts hälta i skritten också. Idag var hon dock ungefär som sist vi var där). Vi gick bort till hovslagaren som tog bort allt och tittade. Jag berättade om ett litet hål mellan ballarna och för en kort stund verkade det nästan vara en hovböld som var på väg ut..så var dock inte fallet. Han skar upp ordentligt i sulan och tittade, men hittade inget. Hålet har dock läkt ganska bra, alltid nåt! Hon reagerade inte alls på visitertång vilket jag och hovslagaren tyckte var lite underligt om det nu är hålet som gör ont... Men vet. sa när jag frågade att det är skillnad på det trycket och 6ookg häst. Och visst, det är det ju..men iaf. (Bild: Dandi som bebis, 1 års-dagen. Hon fick tårta)

Vi gick till ridhuset och där fick hon se när vi longerade att det var som sist. In i löpargången igen och böja högt och lågt, visade inget. Här höll hon på att ha ihjäl mig första gången. Hon trampade på min fot och fick omkull mig under sig, mellan hennes ben. Som tur var var hon snäll och stannade mitt i steget och förskte att inte trampa på sin älskade mamma så jag kunde kravla bort. Underhållning för de andra iof. Sen bedövade de bort hoven. Efter 10-15 min longerade vi igen. Jag tyckte inte det var tydligt bättre, men iaf lite så slutsatsen blev -det sitter i hoven. In och röntga. Alla möjliga vinklar och efteråt gick vi igenom bilderna tillsammans - allt var ua. Skönt på ett sätt, hovbens fraktur/spricka eller lösa benbitar är INTE kul. Slutsatsen blev att det är nåt som måste läka ihop med det där hålet, i hoven. De lade gips och sen en sula. Skickade med oss antiiflammatoriskt som jag ska ge. Vi ger det två veckor. Vila. Blir det värre ska jag ringa. Annars hörs vi som sagt om två veckor och bestämmer hur vi gör. Ja.. det var det. Sen skulle vi hem, till nya stallet. Yeah right sa Dandi, glöm det.....

Efter lite lugnande pga. rtg var hon dåsig. Inte alls havresugen vilket vi mutar henne med annars. Plus att varenda muskel skakade så jag fick springa och fråga om det var normalt..det var det tydligen? Lite vila sen provade vi igen. Hon vägrade. I två timmar provade vi. Det var då jag höll på att dö igen, hon sprang typ över mig. Schysst stumpan! Plus att det är måndag = tävlingar på mantorp. Alltså mkt folk, bilar, hästar, transporter. Skitlätt att få henne koncentrerad på att gå in då.. Fan vad folk ska va hjälpsamma när man ska lasta också, alla är helt plötsligt proffs! Tog emot hjälp från några så vi kunde köra med linor men det hjälpte inte. En kärring som sa nåt är hon gick förbi väste jag bara lite åt. Hästfolk som tror de vet och kan allt avskyr jag. Till slut backade vi intill en dörr och försökte, efter 10 min erbjöd sig en tjej att ställa sig med sin ponny vid dörren där fram och då äntligen!!! Phew..men hon är inte ett dugg rädd D, det är bara en ledarskapskamp och hon ger sig inte i första taget.. Nåväl, vi anländer till nya stallet och släpper henne i en hage, bredvid en shettis hingst. En tjej ska stänga och jag tror allt är lugnt och hälsar på några andra..Dandi hinner springa fram och tillbaka längs hela hagen, men hon hinner inte stänga..så D dundrar ut och iväg.. haha fy fan.. Men jag gick o hämta na och sen var allt lugnt. Funkade i hagen och jag tror hon kommer trivas kanon, och jag också. Dock när vi stod där frågade en mamma vilken box jag skulle ha, jag bara "den jämte spolspiltan, den hästen skulle flytta?" Näää det är vår häst, vi tänker inte flytta. Paniken kommer direkt.. Men, de ska sälja hästen. Det finns lediga ponnyboxar, det är en D-ponny, så tanken var att de skulle byta box. Men det ville minsann inte hon. Haha, jaja, det är inte mitt problem. Det där får stallägaren fixa!

Ojoj vad långt det blev. Nu har jag ätit en halv kebabpizza, orkade inte mer. När vi var på g dit hade jag helt plötsligt en polis i röven som slog på ljus och hela faderuttan. Jag svängde direkt åt sidan för att släppa fram, som tur var ville de inte åt mig, men hjärtat slog i 200 ändå tror jag. Aja, har gått typ 14.000 steg, är trött i huvudet och måste nog få tänka igenom allt. Det brukar jag göra i duschen. Sätta mig där själv med vattnet rinnandes och bara...tänka.

Tänkte uppdatera er på stallfronten. Gärstorp - nej. Ringde en som bor utanför Tallboda ner mot Roxen - funkar i nödfall. Pratade med de som har hornstäve - gärna men de hade bara eventuellt ledigt nu. Assedun - inget ledigt. Förstår ni vad jag menar med att ge upp?!

Men, sen hände något. Jag hade ett nummer nedkladdat på en lapp. Fågelberg gård. Hrm hade en aning om att det låg nära Rappestad så jag ringde. Han säger då att de har en plats ledig! Jag kastar mig i bilen och åker dit med en gång. Det är 8 boxar, helt ok hagar, en 20x40 paddexbana, rent och snyggt, ordning och reda. Kostar 1300 och då ingår hö, halm och havre och de sköter utsläpp = billigt! Stallet ligger dessutom 500 m från Rappestad ridklubb, och Assedun och Folåsa ridhus alldeles i närheten! Frågar vad det är mer för hästar och då börjar han peka på boxar och räkna...och kommer fram till att det är fullt, wtf?!!!! Men min räddare i nöden gav inte upp. En häst skulle nog flytta så han skulle kolla upp det och återkomma. En timma senare ringer han och säger att det är grönt!! Fy fan vad bra! Det enda huvudbryt är att boxen som blir ledig har konstiga mått, den är 10kvm (måste vara 9) men den är bara 2,5 bred. Vilket iof är godkänt men jag är orolig för att hon ska rulla fast eller nåt. Men förhoppningsvis kan vi kanske byta box med en mindre häst..men det får vi ta då. Jag tänker dock inte ropa hej förrän vi verkligen är där, vilket förhoppningsvis blir imorn efter vi varit på kliniken...

Nu till något helt annat. Vi vänder upp och ner på hela lägenheten. Ni vet när man flyttar in har man en tendens at bara knöka in grejer i garderober. Nu har det stått så ett år så nu rensar vi allt. Herregud vad skor jag har...säkert 60 par... Nu åker det mesta upp på vinden. Och en hel sopsäck med kläder har jag rensat ut.. Vart gör man av det? Om man ska lämna det till nån insamling, vad finns och vad är bäst?

shoppat

Igår när bror och lisa var här fick jag en försenad födelsedagspresent, nämligen ett presentkort på VeraModa på 200:- Så vaaad har jenny gjort idag? s-h-o-p-p-a-t. Tack! Fick ihop en tröja, en väska, ett par vita shorts och en skjorta, vilket gick på 400:- Allt inhandlat på veramoda förutom en liten detalj, 10 spänn på HM!
Men skit i hur glåmig och och ofräsch jag ser ut. Det blir så när det enda man gör är att ha ont i huvudet, kolla stall och gräva i hästens hov ;) Såå glad blir jag när jag får handla haha

Kan ingen ta över mitt liv ett tag, jag orkar inte mer... Allt nu kretsar kring hästen och det får mig att må långt ifrån bra. Hur mår hon tro? Har hon mkt ont? Saknar hon catta, sitt vanliga hem eller tänker hon inte på det för att hon har nya kompisar och en hage och mat? Jag vill bara få en paus från allt. Vill att allt ska bli som vanligt. Fan vad tacksam jag ska vara då. Jag lovar. Men detta orkar jag inte många dagar till. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till. För första gången i hela mitt liv står jag helt hjälplös och inte ens mitt bästa räcker till. Vem är superhjälten som ska komma och rädda mig?

Jag är antagen på magistern. Men det är så mycket frågor kring det där.. Jag är antagen på idrottsmedicinen också, 5e reserv på mdt (varför har jag aldirg tur med lottning?!) och typ 2a reserv på en annan kurs. Förmodligen är det ju inga prob då. Men om man ska läsa magistern, men inte blir antagen på de kurserna man sökt, hur fan gör man då liksom? Vet knappt hur många poäng man får välja själv denna termin, det kanske bara är 10? Pratar i gamla poäng nu, inte hp. Måse undersöka detta lite. Och så måste jag bestämma mig för vad fan jag vill!

Hästen står hemma nu. Har kollat runt på stall idag. Pratat med Gerstorp säteri, ska dit vid 15. Drog en sväng med bilen förbi Näsby säteri, ägaren var inte hemma, men kändes iaf inte som något aktuellt. Svängde förbi en tjej som bygger helt nytt utanför Ekängen också, hinderpark, paddock, ridhus, skrittmaskin, superfint stall.. Såklart har hon inga inhyrningar. Men hon sa att underlaget i näsbys ridhus knappt går att rida på så då stryker vi Näsby. Ann på Assedun har jag inte fått tag på än. Hum.. Hoppas på Gerstorp eg. Nära. Förhoppningsvis vettigt. Ridhus och ridbanor. Nära (?) till Lindstam så kanske vi kan träna där.. Har kirrat bil till på måndag iaf, tack bror! (Bilden: Dandi hemma hos mamma).

Bror, Lisa och Alva kanske kommer förbi en sväng om vi kan passa in varann. De ska till busfabriken. Försökte mig på en kladdkaka igen. Men det GÅR INTE. Tror jag. Alltså jag fattar inte vad felet är. Den blir i vilket fall inte kladdig. Jag är värdelös. Kom igen nu alla hemmafruar, vad är det för fel?

Jag är så trött så jag snart sitter här och somnar. Och kladdkakan blev misslyckad. Va fan? Det finns verkligen ingen Gud. Återkommer imorgon när jag inte har kortslutning i skallen.

Ber du till Gud?

Godkväll. Fastnade framför datorn ett par timmar när jag kom från jobbet. Inte ett par minuter, ett par timmar. Har sökt runt efter olika stall, hittat ett par som skulle kunna vara intressant. Imorn packar jag in D i transporten och åker "hem" med henne. Helst skulle jag vilja åka till ett stall där vi ska hålla till framöver men om det inte händer nåt väldigt osannolikt under natten så blir det inte så. Jag vet iof en dam som ber för mig, för hon tycker om mig så mycket. Men jag tror inte att det hjälper.

Själv ber jag inte så ofta. Jag tror inte att jag tror på Gud. Men ibland när det verkligen krisar knäppar jag händerna och hotar med att jag aldrig kommer tro på honom (?) om han inte hjälper mig. Jag minns inte hur det brukar sluta. Tror ni Gud har åstadkommit detta mästerverk? För lite märkligt är det. Inte mig alltså, nog för att det är ett mästerverk men det står nog mest mor och far för. Jag tänkte på molnen actually.

Förutom oron för hästen, som i och för sig är ganska stor, har jag känt mig lugnare nu några dagar. Eller så har jag bara inte hunnit tänka på annat än just hästen. Det kan vara förklaringen. Skit. Ingen progression i min livskris således. Men, jag känner mig åtminstone mer utvilad. Hjärnan känns som att den fungerar ganska tillfredställande. Jag är inte bättre på matte än vanligt eller så men vardagliga ting verkar i alla fall inte omöjliga att begripa. Ni vet jag kan ta in ny kunskap, bearbeta den och värdera den gamla och sen få till nåt nytt. Var det inte ungefär så Piaget tänkte att det skulle gå till? Kanske missminner jag mig.

Nu kallar sängen. Efter morgondagens arbetspass 8-13 är jag ledig i 4 dagar. Fyra. Herre gud vad ska jag ta mig till? Ölandsresan skjuter vi nog på. Kanske åker vi till Trosa. Eller ingenstans. Eller så gör vi något helt oväntat.

Godnatt gott folk

Det tog en timma att få in hela hästen i transporten. Halva gick rätt bra att få in dock. Tur Nina var med, de hade bra team-work och på hemvägen tog det "bara" 25 min haha. Nina var verkligen en klippa som följde med, annars hade vi aldrig kommit iväg! Och så himla soft att umgås med. Skönt med en människa som är naturlig och lite halvcrazy sådär, som inte är så jävla fin i kanten. Lite pojk-flicka som jag liksom! Efter dejt one kan jag absolut tänka mig en dejt 2 haha =)

Nåja, hästen handlade det ju om. Hon visade inget i deras jäkla gång i varken skritt eller trav. Gick ut och longerade och då syntes det i vä-varv, men även lite i hö. In till hovslaagren sen som slet bort sko och sula. Karvade ur sulan ännu mer, men hittade ingen aktuell hovböld. När hon skulle spruta rent hålet ryckte Dandi till och det började rinna blod.. stackars pålle. Hon trodde iaf att det kunde vara en gammal hovböld. Hon verkade inte tveka alls på att det var det som gav hältan iaf.. Sen la hon om med gipsbandage i hela hoven osv. Ska tillbaka på mån. Men, hästfolket, är det inte märkligt att det har varierat mellan bra-sämre från dag till dag? Och varför går det bra på rakt spår, men inte på böjt, och dessutom i båda varven?? Jag tyckte inte riktigt att det stämde. Nåväl, om det är oförändrat på måndag så tänker jag säga åt dom att kolla upp precis allt och röntga osv! På torsdag flyttar vi nog till stallet "hemma" också.. för ett tag iaf..

Mailet då, hihi. Jag skickade in lite grejer om Max till sanningensögonblick utan att han visste det. Idag fick jag ett mail där de ville ha hans nummer och en bild.. Han blev lite putt när jag berättade detta..men nu har han smält det och jag fick tillåtelse att ge ut numret. Återstår väl att se om de ringer!

Hästen lever och jag lever. Inte mycket nytt men jag har lite egna funderingar. Jag får återkomma sen, hinner inte nu. Ska kasta mig iväg och massera en killkompis och tjäna några extra hundralappar. Sen hämta max på jobbet. Fick ett spännande mail idag by the way!

Laters

Idag bär det av till ATG-kliniken i Mantorp. Scared as hell.. Fy fan. Men ska inte tänka det värsta, den enklaste förklaringen är oftast den rätta. Men dyrt blir det. Jag vågar inte tänka på vilken förmögenhet jag lagt på min häst under dessa 5 år... Men skiter allt sig spelar det ingen roll, då kan jag lika gärna råna en bank för att kunna betala.

Jag har bil och släp för Ulf är hemma, men ingen som kan följa med. Problem. Jag kan aldrig lasta den hästen själv... nån frivillig?
Update: Nina och jag ska äntligen få umgås lite! Tack tack tack Nääjna!

Idag har jag egentligen ingen lust att skriva. Jag har lust att sätta mig i ett hörn, dra ett täcke över huvudet och stänga ute världen ett tag.

Det är något märkligt med Max och mig. När vi skulle åka bort t.ex. så skulle vi lämna nyckeln så ett par vänner kom inne hemma och kunde se till Gucci. På vägen hem från stallet innan vi skulle åka funderade jag på vart vi skulle lägga nyckeln, och kom fram till att vi kunde lägga den innanför vänster framdäck. Där glor ju ingen liksom. När vi kom hem sa jag det till Max och han bara stirrade på mig. Så tog han fram sin telefon och visade ett sms som han hade skickat kanske 15 min tidigare, utan att ha pratat med mig. Där stod det "vi lägger nyckeln innanför vänster framdäck". Mysko.

Sist när det var nåt med Dandi, nämligen den dagen jag hittade "hålet" i hennes hov kände jag att jag inte ville åka själv till stallet så Max följde med. Idag var det samma känsla..och idag ömmade hon as hell i ryggen och såg värre ut i traven i paddocken igen (longerade ett halvt varv). Jag fick panik över ryggen och masserade henne och grejade. Men, det har ju varit pissväder och stackarna har gått ute utan täcke hela tiden (vafan kan inte hon ta in dom för eller iaf lägga på täcke?!). Efter lite telefonsamtal och efter att jag själv konstaterat att det var muskulärt (det är bra att vara sjukgymnast=) var jag lugnad om ryggen iaf, Nimbus var likadan också, och det förklara helt enkelt av regn, rusk, kyla, blöta kalla hästar. Så jag öste in spån så nu står tjejerna inne. Vägrar ha D ute i detta jävla väder. Men, hur som haver, hon haltade ju tydligt idag, men bättre på grusväg som vanligt?! Är det en hovböld iaf som är på g? Varför är hon inte varm? Imorgon ringer jag kliniken, det här går absolut inte. Hästen ska bli frisk!

Åhhh mitt hjärta då =( All matlust försvann, jag som hade haft den tillbaka ett par dagar.. Det river stora sår i hjärtat när hästen är dålig (och i plånboken..dessvärre..) Nu blev det långt igen. Har en tendens att bli det när jag skriver om hästen. Men det bekymrar mig. A lot. 9 dagar har hon gått med sula nu, det borde väl blivit bättre då? Har iaf pratat med Ulf och får flytta hem dit ett tag. Mamma har jag inte pratat med på ett bra tag. Men det är en historia för sig.

Är det flow det kallas?

När jag ska skriva vill jag gärna ha ett flyt i huvudet som smittar av sig på fingrarna. Jag vill ha en idé som utvecklas så fort fingerspetsarna når tangenterna, som utvecklas av tangenterna. Att sätta sig ner med fingrar som stannar en centimeter ovan tangenterna eller pappret, fingrar som söker, som vill men inte vet alls vart de ska ta vägen tar bort charmen med att skriva. En krystad text producerad av vilsna fingrar är i min värld en oäkting till text. Oärlig. Tillgjord. Det är som att man inte kan framtvinga kärlek, man kan inte heller framtvinga ord.

När fingrarna stannar en centimeter ifrån en välgjord text blir jag helt blockerad, och besviken. Varför vill inte orden komma till mig, vandra genom huvudet, ner i armarna och ut i fingrarna och bara rinna ur mig? Det finns så mycket ord där inne, men dom vägrar forma sig till en begriplig kontext. De dagarna är det lika bra att låta bli. Vänta in orden. Söka efter en känsla, en idé, en tanke, en åsikt, en förnimmelse, något som är jag idag. För det som inte är jag kan aldrig bli äkta. Eller är det det äkta påhittade? Och har det ett värde som jag förbiser?

mormor när kommer du tillbaka?

Ibland undrar jag om mormors avsaknad från jordelivet har tagit mig hårdare än jag är medveten om. Jag är inte mig själv. Hur kan jag vara det utan att ha min mormor här.. Jag blir aldrig samma jag igen. Jag kan inte förstå hur du kan vara borta. Fortfarande inte.

Just like...me..

Idag hände det. Jag kom ihåg koden till coop-kortet. Fucking amazing! Sen tappade jag kortet i och för sig men slängde en blick i backspegeln och såg en människa som försökte kommunicera med mig. Vad gör jag då? Stannar bilen, lägger ur växeln (tror jag), släpper upp kopplingen och bilen skuttar fram och dör. Sen fick jag gå ur och skämmas samtidigt som jag pep fram ett tack och sade (tänkte) "jag kan köra bil, trodde jag lagt ur växeln.. vill du åka med, jag kan bevisa det". Egentligen sade jag bara tack och kände mig dum.

Nu sitter jag här i min ensamhet. Jobbet kallar kl 07 imorn och jag skulle nästa hellre umgås med Mona Sahlin. Just nu vill jag ha egen tid och vara med max..samtidigt liksom.

jag räcker inte till, tiden räcker inte till för livet

men sluta glo på mina boobs då

Här sitter jag och bloggar alldeles naken. Helt näck. Evakostym. Så ni som inte tycker om tanken på mig naken, ja, ni får väl helt enkelt tänka er mig påklädd.

Läste lite inlägg bakåt i tiden. Typ juli förra året och då slog det mig, vart i lucifer är jeeeennnyyy? Nä ni, nu är det slut på vardagsbanaliteter. Ehum i viss mån. Jag ska söka efter den sarkastiska, ironiska och hänsynslösa Jenny med ljus och lykta.

Idag har jag lyckats:

• Bli påtryckt en ros. Jag visste inte om den va gratis eller om man skulle betala för den? I vilket fall ville jag inte ha den.
• Gått in i en provhytt för att prova ett par solbrillor. Jag hatar att prova brills när folk står bredvid och glor, för jag passar aldrig i dom. Inte i dessa heller så jag la dom där och smet min väg.
• Känt mig så jävla uttittad? Ingen spegel hade jag heller så jag fick ta en bild bara för att se om jag såg normal ut. Det gjorde jag, eller ja, jag såg iaf ut som vanligt.
• Tappat väskan som satt på pakethållaren. Ytterligare pinsamheter. Stanna cykeln, vända om, plocka upp väskan, mobilen åker ut.. alla glor.. Ja men glo då, ser ni vilken fin röv jag har?!
• Blev uttittad av några grabbar när jag tog på mig mitt linne, fast bikinin va liksom blöt så det blev blött precis över brösten. Övervägde att cykla i bikinin hem för sen såg det väl ut som jag svettats big time istället.

Ja gud vilka bekymmer jag har. Jag borde ta på mig klackskor så jag kan ta livet med en klackspark istället.

Jag är utled på jobbet. Fy fan jag gör det enbart för att få lite pengar. Det är ok första dagarna när man inte sett alla på länge. Sen är det bara bajs. Bokstavligt och bildligt talat. Var på världens sämsta humör när jag kom hem. Grining, trött, sur, uttråkad... Och jag pallar verkligen inte att ha folk runt omkring mig hela dagarna. Det måste vara nåt fel på mig. Jävla eremit. Men jag klarar bara inte av det. Känns som att hjärnan inte får vara ifred liksom, men då vet jag ju åtminstone att jag har en. Iaf rann bägaren över när jag skulle spola kallt vatten på Max kokta ägg och istället fick jag skållhett vatten på mig. Då jävlar var det tur att inte skåp och luckor var gjorda av något ömtåligt material.. Sen åkte dammsugaren ut så jag kunde ta ut mina aggressioner på den. Misshandlade den lite samtidigt som det blev städat så nån jävla nytta gjorde jag väl iaf.

Autentiskt från msn:
jenny säger: nu ska jag hoppa in i duschen! Var på världens sämsta humör när jag kom från jobbet. Fy fan vad jag hatart! Så jag har slagit i lite garderober och skåp o så, så nu känns det lite bättre, haha =)
N i n a - säger: HAHAHA det är rätt. jag brukar ösa ner grejer från balkongen ibland. Sen kommer satkärringen under och lämnar tillbaka det....

Haha fatta skön granne dårå, då skulle jag ösa ner varenda pinal i hela lägenheten. Nina man kanske kan be tanten komma upp och möblera iordning sen liksom =)

Solen skiner ute, det är varmt..och jag ska jobba till 21! Roligare kan man ha det.

Kom hem från stallet helt snurrig i bollen. Solsting och vätskebrist kanske. Att rida i paddocken i denna värme är inte att leka med, ändå red jag bara 30 min för Ds skull. Tänkte att jag måste äta innan jobbet..sätter på en platta med en stekpanna på.. Men sen ångrar jag mig (var för lat för att fixa mat) och slängde i mig lite fruktsallad. Helt plötsligt var det typ rök i hela lägenheten..hade glömt stänga av plattan. Blir så trött på mig själv!

Bäst jag beger mig nu, kommer alltid lite försent...

Blev ett pass i sporthallen, gymmet var helt ok tycker jag! Körde 30 min på crosstrainern och sen körde jag lite triceps. Men vill inte ha nåra stora muskler så nu kör jag lite lättare och fler reps! Efter att jag hade kört cardion trodde jag ryggen skulle gå av.. Fick böja mig framåt bit för bit annars känns det som det bara kommer knaka till och så ligger halva ryggen på golvet, typ.
Sen kila vi upp till tinnis och simmade 1000m i utebassängen. Solen strålade och det var jättehärligt. Hann med och bubbla lite och sen en snabbis i bastun. Sen åkte vi hem o gjorde en cheesecake, vadå dubbelmoral...

Har varit i stallet nu, och jag är såå lycklig för idag kunde jag rida i paddocken. Gu va skönt om tassen har läkt nu! Hon kändes jättefin och taktmässig i traven och vi fick mycket luft i steget. Finns det nåt underbarare än när hästen bara ligger där i handen och det känns som man kan göra precis vad som helst! Men vi måste, måste, måste få ordning på högergaloppen.. Hon känns kantig och släpper inte ner mig i sadeln.. Motställde, rakställde, rättsällde på volten och jobbade upp henne för hon vill nästa hänga sig lite i handen.. Det funkade där men så fort vi går ut på rakt spår händer nåt.. Hon blir knäpp om jag försöker ta i henne och få henne att bära upp sig (knäpp=går emot hand, går mer uppåt än framåt och bryter av ibland). Hon blir sur när jag går på henne med inner och det får hon såklart inte bli, men jag tror jag måste rida mindre med inner och mer med ytter istället.. bara hålla in rumpan med inner liksom.. Red som om vi gjorde öppna (men ingen riktig öppna) och det hjälper delvis, men så fort jag vill rakrikta igen blir det samma sak.. Kankse får lura henne lite och rida som en stor volt och smyga ut på rakt spår.. Ska jobba endel i förvänd oxå och se om det kan hjälpa nåt.. Maria du kanske har några tips? Men jag måste nog hejda mig lite, man vill så mycket på en gång nu när vi inte tränat ordentligt på länge! Usch vad jag hatar när man kommer hem och önskar att man kanske gjort lite annorlunda när man satt där på hästen! Jäjä, nu blir det att se på Life och äta cheesecake. Och ja, jag säger det igen bara för att göra er avundssjuka =)

Hemkommen efter att ha strippat lite. Men som sjukgymnast är man så van (för van haha) vid att klä av sig inför folk. Hur som haver, inget ont om läkare, men undersökningar som denna borde de verkligen få träna på och utöka.. Ett si-leds test, kolla flexion en gång, SLR, reflex och känsel, samt en mesig provokation typ. Plus att jag anser att han missade endel i anamnes, frågade ens inte om vilken/vilka rörelser som provocerar. Tur att jag är så bra på att snacka!

I vilket fall så skickade han mig på röntgen, när det nu blir, samt tog lite blodprover för att kunna utesluta bechterew och sånt. Nu vill jag bara se att röntgen är ok så får jag inställe mig i lumbago-ledet och hoppas på att det iaf inte blir värre.

Nu träna och ev simhallen också. De ringde från jobbet men jag vill faktiskt va ledig idag.. Ska till stallet och rida sen också, hoppas hästkraken är iaf liiite bättre nu..