Idag kom min fina vän Stefan in på jobbet och överraskade mig, skapligt häpen jag blev när Karin kom in och sa att en Stefan sökte mig. Haha! Till saken hör att han bor i Sthlm så det var ganska oväntat och desto roligare!

Var i stallet imorse och red. Efter det tog jag mig tid att gå in till mamma och mysa med de små bebisarna hon har. Hundbebisar. Chihuahua bebisar. Obeskrivligt söta är dom! I vanliga fall brukar jag stressa iväg hem och till jobbet, men det var så värt att ta en kopp kaffe med mamma och prata lite.

Nu sitter jag och trycker i mig min lunch, bokstavligen. Förstår inte varför jag köpt lax till lunch, när jag inte tycker om lax? Både smaken och benen jag hittat var ju inte direkt oväntat. Mamma och pappa, har jag alltid varit så här efterbliven?