5 1/2 mån, korrigerad ålder 4 månader

Nu när Anton korrigerat och utvecklingsmässigt är 4 månader kan man verkligen konstatera att det händer mycket varje vecka! 

Han greppar saker med båda händerna, stoppar allt i munnen inklusive våra händer. Han känner gärna på våra ansikten. Missar sällan när han greppar något. Han har när han ska sova börjat pilla sig lite på örat, så gulligt! (Inte när/för att han är övertrött). Han håller gärna handen. Han plockar mycket med fötterna, stoppar dom i munnen och drar av strumporna. Han tittar efter oss och lyssnar även till sitt namn. Det mindre roliga är att han inte trivs i bilen (skriker istället för att  somna) och att hans sömn inte är bättre, sover korta pass oftast om inte jag ligger bredvid och han har bröstet typ i munnen. Men han har nästan alltid ett leende på läpparna från sekunden han vaknar och han älskar när man busar och pratar med honom! Tycker han blir enklare och roligare för varje vecka 😊 Man märker att han förstår mer, härmar ljud och är lättare att ha med (och kan underhållas/avledas med leksak 😄)

Tänk att det snart är hela 6 månader sen han kom till oss, vår lilla skatt!

Vardag igen

My god då var julen över?! Vi har haft det så bra men det blir trots allt lite hattigt när man firar med familjer i olika städer. Det blev även fyra dagar i streck med firande, mycket intryck för Anton med andra ord. Men han har skött sig så bra! Det enda är att han inte tyckt om att åka bilen och det har varit svårt att få ihop sömntimmar dagtid. Han har fått så många fina klappar och tusen tack alla inblandade för att lilleman fått en så fin första jul!

Hos min mamma kom en sååå fin och rolig tomte som hade med sig en söt tomtenissa. 

Per jobbade igår och dessa dagar så vi har varit tillbaka i vardagen, men Antons morfar kom igår så idag när vi hade sällskap passade vi på att ta en långpromenad på 8,5km, så skönt! Efter lunch och ett bad somnade Anton i soffan bredvid mig så nu hoppas jag vi ligger kvar här ett bra tag 😄

Igår blev han 4 månader korrigerat! Firade med att han fick smaka nån tesked med puré så nu fortsätter vi med det och hoppas att han gillar det och att magen också tycker det är ok. Honungsmelon smakade han också och verkade gilla det!

Vi var hos ögonläkare igår igen som konstaterade att inflammationen börjar lägga sig men det ser fortfarande inte bra ut. Vi ska fortsätta med ögonkrämen och så massera och värma noga, inte helt lätt såklart.. Återbesök om 3 veckor. Han ska även få medicin för sin tysta reflux. Mycket nu! Men det kommer förhoppningsvis hjälpa honom 💙

Vår skatt! Förra julen hade vi precis plussat och trodde knappt det var sant. Idag har vi firat vår första jul med dig älskade unge ❤️

God Jul! Anton sover än men vaknar nog strax. Då ska han få sitt första paket, så mysigt! Tänk att vin har en liten bebis att fira jul med i år, som vi längtat och jag är så otroligt lycklig och tacksam för vår glada och underbara lilla kille ❤️

Ta nu vara på tiden med nära och kära och njut. Lägg undan telefonen och var i nuet, det tänker jag göra!

Dan före dan

Det är synd att det inte känns som när man var liten inför julen. Jullov, förväntningar, paket, alla samlade. I år känns det för mig nästan som att man låtsas att det är julafton en dag det egentligen inte är det 😄 Vet inte varför, man är väl så inne i bebisbubblan och tiden sen i somras har gått så otroligt snabbt. Men det ska bli mysigt med Antons första jul och att vara lediga tillsammans 😊 Det blir dock fullt ös med kalas lö, fira jul i Värnamo på julafton, hos mamma utanför Lkpg på juldagen och så kalas på annandagen. Vi kommer inte behöva laga så mycket mat iaf!

Trots allt så är julen lite 'helig' för mig. Jag är uppväxt med att familj och släkt samlas, ett gigantiskt julbord och mycket julklappar till barnen. Jag skulle aldrig åka bort över julen. Julen kommer säkerligen nu bara bli mysigare och mysigare när Anton blir större!

Igår var vi hos ögonläkare igen. Träffade 2st. Vet knappt vilket besök i ordningen det är.. Ny ögonkräm med kortison i och nytt besök nästa vecka. Börjar känna mig sjukt uppgiven nu. Vill bara att han ska slippa det!

Anton har händerna i munnen nästan konstant och han stoppar även mina fingrar i sin mun och tuggar på. Tänder på g? Hur långt innan man kan se tandsprickning börjar de så här? 

.....Alltså jag föräter mig på pepparkakscookies... 🙄

Jag hade inga cravings under graviditeten men det är värre nu! När man tappat lite i vikt kommer julen och förstör allt 😄

Inatt är jag din

Fick mig ett gott skratt på morgonen av ett inlägg på FB! 😄

'Insikten om att Tomas Ledins låt ”Inatt är jag din” nog egentligen handlar om amning 😆🙈

Dra ner rullgardinen 

Släck alla lampor som stör 

Lägg dig ner och lyssna 

På stadens skrik utanför  

Vänd dig om sakta 

Och le som bara du gör  

Inatt är jag din 

Inatt är du min 

Och ingen ska få ta 

Natten ifrån oss   

Nu är timmen slagen 

Det är slut på blickar och prat 

Jag bjuder dig min kropp 

Serverad på silverfat 

Allt som hörs i huset 

Är grannens tv-apparat  

Inatt är jag din 

Inatt är du min

Och ingen ska få ta 

Natten ifrån oss

'

Idag begav jag och mina partners in crime oss av till stan igen. Efter promenad och en sväng i några affärer så åkte vi hemåt, nöjda men lite fattigare. 

Vet inte om man gör av med mer eller mindre pengar som föräldraledig? Handlar mindre till mig själv och äter inte lunch ute. Äter ute mindre i övrigt också tänkte jsg säga, men det blir ju hämtmat någon eller ett par ggr/vecka. Men man (jag) köper ju massa saker till Anton.. Allt från gosehunden på 1m till lekmatta, inredning till rummet och kläder. Så det går kanske jämnt ut. 

Tänkte på när vi gick vår promenad idag att nu börjar det vara de där lugna promenaderna man sett fram emot.. Anton har gillat liggdelen i perioder, först sov han alltid i den men sen kom perioder då han skrek så fort man lade ned honom. Då kändes det som att jag  skulle få nervsammanbrott på promenaderna ibland, när Anton skrek och Henry drog åt alla håll. Och då tänkte jag att de där barnvagnspromenaderna man fantiserat om sällan var så lugna och sköna, utan mest jobbiga. Men nu alltså, nu har de, peppar peppar, varit det! 

A men inte B

Jag har aldrig förstått mig på att lägga upp en bild eller en text i sociala medier och tex checka in på akuten, en bild som visar att man är på sjukhus eller skriva att man är hos veterinär med hästen, men sen inget mer. Eller att skriva något i stil med 'Värsta dagen i mitt liv' eller 'When life gives you lemons'. Givet ovan så skriver folk och frågar vad som hänt, men får inget svar. Så. Om man inte vill säga varför eller vad som hänt, varför över huvudtaget posta? Uppmärksamhet? Berätta att livet är jobbigt, men man vill inte prata om det? 

Julstök

Ute ligger snön vit och det är så vackert! Hoppas nu att den ligger kvar över juldagarna så vi får en vit jul. Det var några år sen tror jag minsann!

Tycker vi haft en produktiv helg här, vi har tagit in och klätt granen. Varit på stan och shoppat sista julklapparna, Per griljerade skinkan igår och jag gjorde fler pepparkakscookies med skumtomtar (yummy alltså!) Slagit in klappar har vi också gjort och gått promenader. Och som vanligt ligger jag i badet och bloggar 😄

Anton har framförallt på kvällarna börjat vara hyperaktiv när det är dags att sova. Han sprattlar som en tok och pratar, mycket och högt! Vet inte om det är typiskt för denna ålder? Hur som så har han somnat senare än vanligt men å andra sidan sovit lite längre på morgonen också. Men jag önskar så att detta med sömn kunde vara lite enklare! Det är verkligen en aktiv liten kille vi har. Sällan still eller mjuka, lugna rörelser - det är liksom mycket av allt och mer karate än yogaflow i rörelserna kan jag lova!

Han har fått slicka lite på banan, kokt morot och clementin och han verkar gilla det. Han är så söt när han slickar och 'tuttar' på det! Ögat ser lite bättre ut men nu tycker jag det sett likadant ut i några dagar. Ögonläkaren som vi träffade i torsdags sade att vi skulle fortsätta med ögonkrämen men börjar bli frustrerande nu att det inte blir bättre!

Dags att bada Anton, snart dags för handboll! 

Pekpinne

Okej. Detta med att ange klockslag. Nu när man har bebis läser man mycket om 'hen sov från xx till xx' och jag ser tex i grupper på FB många som skriver tex

'Idag somnade hen 10 och sov till 03'.

......

Jäkligt många timmar, närmare bestämt 17 timmar! 😏😂 Ja jag är både lite språkpolis och klockpolis. På kvällen anger man kl 'tio' som kl 22. Morgon kl 10. Det vet väl alla?

Annars vet jag inte om det är svensk skola man ska bli orolig för eller hur vissa kunde ta sig igenom den 🙄 

BVC-besök

Idag var det dags för 5 månaderskollen på BVC, korrigerat är han 3 1/2månad. Han växer så det knakar verkligen, 7100g och 65,5cm lång! Han börjar bli så stor lilla hjärtat.

Han skulle ju fått vaccin idag, men med tanke på att han har ögoninfektionen och hade feber för bara några dagar sen så valde jag att vänta med vaccinet. Så det blev bara längd, vikt, huvudomfång och lite kort prat. Hur är er BVC-sköterska? Pratar ni något om barnets utveckling och så? För det existerar inte för oss i alla fall, och sånt trodde jag de gjorde? Känns alltid jäktat när vi är där också. Fast det är inget emot hur det känts på läkarbesöken.. Vi har ju alltid fått komma in åtminstone 20min sent och sen har det känts som att läkaren har max 10min per patient. De hinner väl göra en bedömning men man hinner knappt berätta så de kan ta en ordentlig anamnes och ställa frågor och få saker ordentligt förklarat för sig kan man ju i princip glömma. Sist ställde jag endel frågor, ståendes och läkaren gick närmre och närmre dörren. 

Efter BVC åkte vi och handlade och Anton sov gott. Jag är sån som alltid köper sånt jag inte skulle köpa... Dagens kap blev en 1 meter stor mjukishund till Anton 🙄 Hem för att släppa in sotaren och efter ett bad sov Anton 3h i soffan. Jag är inte orolig för att han sover för lite nu, bara det att han sover fortfarande aldrig själv, förutom i vagnen då. Men bara att gilla läget så ger det sig väl. På kvällarna somnar han i vår säng och sen smyger jag oftast upp en stund! 

Imorgon är det återbesök hos ögonläkare. Det ser bättre ut nu men det ser fortfarande rätt så illa ut trots det. Men nu kan vi knappast ge mer antibiotika, gissar jag.

Slagit in lite klappar har jag hunnit med också och imorgon är det dags att köpa gran, en Kungsgran. Plastgran är helt förbjudet i mitt hem 😄

Lilla filuren, bjuder alltid på ett leende!

Vart är världen på väg?

'Elev död efter knivbråk på skola i Sthlm'

Det knyter sig i magen. Hur ska man skydda sitt barn mot detta sjuka samhälle?

Passar på att blogga när jag ligger i badet 😄 Att bara ligga och 'njuta' och titta ut i tomma intet är ändå inte min grej!

Inatt när jag var vaken för 511e gången så ploppade 'Humphrey Bogart's namn upp i huvudet. Alltså va? Varför? Det hinner passera många knasiga trött-tankar i huvudet på nätterna. Drömmer dock inga galna drömmar som man gjorde som gravid. Ibland slår det mig vilken resa det är att ha fått vara gravid och att Anton bakats där inne. Hur märkligt är inte det egentligen? Jodå jag har kunnat det här med blommor och bin några år och att bebisar är i magen 😂 Men konstigt nog så är det först nu jag verkligen tänker på hur otroligt fascinerande och häftigt det är. Att de är små embryon och växer till mini-människor där inne. 

Och så tänker jag på hur hjälplösa de små är när de kommer till oss. Ibland verkar det som att målet är att en bebis ska sova själv och äta så sällan som möjligt, så fort som möjligt. Men tex en 3 månaders, det känns ju egentligen mest naturligt att de inte vill/ska sova själv. Inte konstigt om en så liten vill ligga nära. Sen om de kan och trivs med att sova själva så är det ju skönt! 

Vi har bara haft en hemmadag idag. Ingen feber men han har sovit 5-6 timmar under dagen idag också. Får se om vi ger oss iväg en sväng imorgon! Funderar på om vi ska åka till Liseberg i helgen, skulle vara mysigt! På onsdag är det BVC-besök (ger de vaccin om han har en infektion i kroppen?) och på torsdag återbesök hos ögonläkare.

Lilleman

Gissar att idag är näst intill enda dagen tills Anton är tonåring som jag skriver att han sovit mycket 😁 Han är helt klart medtagen av infektionen i ögat och nåt skräp i hans kropp, för idag hade han lite temp också. 

Vi tog det lugnt på fm när Per och Henry var ute och jagade och sen skulle vi åkt på kalas men jag och Anton blev hemma, han sov då 4 timmar i soffan. Så nu har han sovit snart 6h sen kl 09. Ögat varar kanske lite mindre men annars ser det inte direkt bättre ut. Suck alltså, han är så tapper som ändå inte gråter, lite gnälligare och tröttare bara. Dock så vaknade han i princip varje timma hela natten så jag är inte sådär jättepigg. 

Igår var vi i alla fall ute en sväng. Blev en kaffe, en promenad och shoppade några småsaker. Annars har jag köpt de flesta julklapparna på nätet i år. Praktiskt och tidseffektivt, utbudet är ju inte så stort här heller. Kan inte förstå att det är 2 veckor till julafton?! Men idag har vi åtminstone snö! Igår var jag ute och räfsade löv 😄

Tänk att han sovit så tant kunde se hela premiären av På Spåret! 👌🏼

När man funderar på att inte lyfta bebis till sin säng, bara för att det är så mysigt att ligga och snusa på honom och höra hans  andetag 💙 

Jorå...

Det kanske var lite anmärkningsvärt väder trots allt..... Fy fan vilken promenad rent ut sagt 🙈 Ibland är det inte kul att behöva gå ut med hunden. Paraplyet blåste till och med sönder och jag var inte glad kan jag säga! Vi åkte till Antons farmor och farfar ocv fikade istället 😁

Varför blir det inte bättre?

Dag 3 med ögondropparna vi skulle ge och imorse fick han sista dosen. Ändå ser det inte ett dugg bättre ut?! Blir så ledsen, frustrerad och man känner sig värdelös när man inte kan hjälpa sitt barn! Varför blir det inte ens lite bättre? Det varar fortfarande så han inte kan öppna ögat på morgonen. Förvisso fick han i alla fall upp det andra ögat. Men ögat med vageln (om det nu är det?) är fortfarande rött och väldigt svullet. Vid 13.20 ska vi vara på ögon igen för återbesök. Jag vill dit för jag vill ha en lösning, samtidigt är jag rädd för vad de ska säga och att de måste göra något som kommer göra honom ledsen. Varje gång jag baddar ögat med ljummet vatten och bomull så gråter han 💔 Det här med inställning påverkar definitivt hur vi upplever och tar saker och just nu känner jag att min inställning snarare stjälper än hjälper. Jag behöver se lite mer lättsamt på saker och händelser, det mesta löser sig ju, tids nog. 

Han sov något bättre inatt. Istället vaknade jag och reagerade på att det var kolsvart, vi brukar ha en nattlampan tänd. Funderade på om det, otroligt nog för det var inget anmärkningsvärt väder, kanske var strömavbrott. Och mycket riktigt. Väckte Per för jag tänkte direkt på vårat larm som alltid går igång om strömmen varit borta och kommer tillbaka, och det låter inte lite! Så jag bad Per gå upp och slå av säkringen för larmet mitt i natten 😄 Så i det fallet var katastroftankarna om 'strömavbrott, Anton kommer vakna och bli livrädd av larmet' kanske bra haha! 

Utvecklingsfaser

Anton har sedan 1-2 veckor tillbaka (man minns ju aldrig, veckorna går så snabbt!) börjat dra sin hand över min när han ammar, hur sött! Jag får inte hålla min hand över hans eller hålla handen som vi gjorde ibland förut, utan han stryker med sin hand på min ❤️ 

Det är lurigt nu med utvecklingsfaserna tycker jag, extra svårt med en prematur känns det som. Även om det sägs att man räknar från BF så vet i sjutton. Exempelvis i fas 4 så står det att de gärna vill ha mer kroppskontakt när de ammar så check på det. Att de reagerar på sin spegelbild, det har Anton gjort länge? Slår på en leksak på bordet, det gör han med sin 'tärning' när den är framför honom. Tar min hand till munnen, det har han också gjort länge. Söker med blicken för att se vart man är, det gör han också. Och en hel del annat. Han står gärna men jag upplever inte att han drar sig upp själv och inte heller att han tex tar bort en filt från ögonen som wonder weeks beskriver. Så jag vet inte riktigt hur han ligger i fas med faserna kan man säga, han ska ju egentligen inte vara i fjärde ännu. 

Idag läste han lite när jag fixade med kläder i garderoben. Ni ser ju hans öga 😢

1 år sen återförande!

Vi har en lugn och skön dag hemma, vilket var välbehövligt! Hans öga ser fortfarande ut som att han gått en riktig boxningsmatch och imorse när han vaknade grät han, för han fick typ inte upp något av ögonen. Tycker så himla synd om honom! Och julbilder till julkort är ju knappt lönt att ta nu..

Han sov i selen imorse när jag åt frukost och efter lite lek så gick vi ut på en 1 1/2h promenad och han sov. Lite mys och lek igen (och äntligen ett stort lass bajs!) så sover han nu i soffan bredvid mig. Så skönt att han sovit mer än 35min i streck! På nätterna nu vaknar han ofta, varje 1-2 timmar, men tack vare att vi nu samsover och liggammar så är jag inte speciellt trött. 

Blir en lugn efm och kväll också, vi ska hålla oss inne och bara mysa. Och jag tänkte spana lite resor!

Idag är det förresten 1 år sedan vi åkte till Lkpg för att få tillbaka vårt lilla embryo! Äggplock och befruktning var 3/12. Tänk att det blev vår underbara Anton ❤️

Barnmottagningen och ögonläkare

Idag gick vi ut på en långpromenad vid 9.30 och klev innanför dörren först vid 16.30 igen. Precis när vi var tillbaka vid 11 ringde de från barnmottagningen och sade att vi fick en tid för att titta på Antons öga vid kl 11.30. In med hund och Anton och så iväg. Ögat såg sämre ut imorse trots att vi gav antibiotikadroppar i söndags, därför ringde jag imorse.

Vi fick remiss till ögonläkare så vi blev kvar och tog en promenad till medan vi väntade, tur det var fint väder idag! Har gått typ 24.000 steg 😄 Två läkare på ögon tittade och de tror det är en vagel och att ögat är väldigt infekterat. Det är så synd om honom, det är illrött, svullet och kladdigt. Lilla hjärtat. Ändå har han varit glad och charmat alla han träffat med sitt prat och leende! Vi fick iaf andra droppar som ska vara effektivare och återbesök på torsdag, plus att de tog en odling. De vägde och mätte honom dessutom. Ingen liten kille direkt, 7015g och 64cm lång idag!

Älskar min lilla kille mer och mer för varje dag hur det nu är möjligt! Förstår detta med 'moderskärlek' nu, det går inte att jämföra med något annat ❤️

Julgran redan?

Alltså väldigt många verkar ha tagit fram och klätt granen? Redan? Egentligen brukar man väl göra det någon/några dagar innan julafton men det kanske är förlegat 😄 Vi väntar nog till ett par veckor innan julafton iaf!

Hur kan tiden gå fort och långsamt på samma gång 😄 När jag tänker på att Anton om några veckor funnits hos oss i 5 månader så förstår jag ingenting. Vart tog sommaren vägen? För att inte tala om hösten? Men när jag tänker på Antons strul med mage och uppstötningar, hans korrigerade ålder (3mån) och vintern så känns det som att tiden går långsamt. Förmodligen för att jag vill att tiden går, för hans mage och allt bör ju bli bättre med tiden. Jag längtar tills han kan börja sitta i stol tex, smaka mat osv. Och vintern, ja fy det är inte min årstid, förutom soliga vackra dagar. Men jag är ju Tvilling och då är allt dubbelt - så även detta! För jag vill ju inte att han blir stor för snabbt för då kommer man garanterat oja sig över 'tänk när han var så liten...' osv. 

Nåväl. Man kan ju inte göra annat än att go with the flow! Idag har vi varit inne i stan och tagit en kaffe, gått en promenad, städat & tvättat bilen och till sist handlat. Det är så tråkigt att bara gå här ute, samma vägar hela tiden så vi behöver komma iväg. Häromdagen åkte vi iväg och gick med Angelika och Diora. Henry var lycklig över att få sällskap och dessutom fick han vara lös endel, enda gången jag vågar släppa honom typ, för han sticker inte när Diora är med, peppar peppar. Annars sticker han ju lätt iväg när han får upp ett spår.

Nu blir det en lugn hemmakväll och en lugn dag imorgon för att sedan på efm åka till Jonas & Caroline för lite häng och mat ☺️

Vi tragglar på med flaska.. går sådär..

Bebis + TV?

Nu kanske jag trampar någon på tårna, men varför sätta på och visa till exempel Pino, Babblarna eller liknande för en 3-4 månaders bebis? De lär nog kolla tillräckligt på tv/iPad när de blir större. Och vad har de för behållning av det? Tror lätt det kan bli för mycket intryck. Men jag kanske har helt fel? Det kanske är utvecklande med rörelser, färger och sång. Jag vet inte? Men med en så liten satsar jag på sång och lek istället 😊

Jobbtankar

Idag kom en våg av saknad över mig. För vad? Mitt gamla jobb på Itrim! Jag fortsatte ju jobba där när vi flyttade men trappade ner mer och mer. Och det var ju inte samma sak att sitta hemma och jobba och åka upp 1ggr varje eller varannan vecka, som att gå till kontoret varje dag. 

Jag älskade verkligen mina arbetsuppgifter, det var otroligt roligt och utvecklande! Jag halkade egentligen in på att jobba med CRM-system och anpassning till Itrim av en slump, men hade inte velat göra något annat för det var otroligt kul! Kanske därför jag jobbade lite fööör mycket en period också så kroppen sade ifrån 😄 Det var under perioden då jag både satt med konsulter och utvecklade och testade, jobbade med ett team med migrering av data (ett massivt jobb), utbildning i systemet till alla center plus samtidig driftsättning som det blev lite mycket 😅 Men fan det var så kul! Och vilka kollegor, saknar flera av dom massor nu när det var så länge sen jag träffade dom. När Anton är lite större ska jag åka upp och hälsa på!

När jag väl gick ned i procent på Itrim och började jobba i Värnamo på deltid så tackade jag medvetet nej till en chefstjänst för att ta ett jobb med mindre ansvar och mindre stress. Det var helt rätt beslut, speciellt med tanke på IVF och graviditet. Men det innebar också att jag ganska snabbt fick rutin på det jobbet och det är inget för mig. Min tjänst som platschef och tjänsten på Itrim var utvecklande och hela tiden nya saker att bita tag i. Jag var verkligen tvungen att använda huvudet - och det är ju det jag älskar. 

Så idag är en dag när jag undrar - kommer vi bo i Sthlm någonsin igen? Kommer jag hitta ett lika roligt och stimulerande jobb? Jag tror jag hoppas på båda eg, även om jag aldrig vill flytta från detta hus. Ingen lätt nöt att knäcka 😄

Står och drar vagnen fram och tillbaka fram och tillbaka... Dumt eg för han måste lära sig sova när den står still, men just nu behöver han verkligen sömntimmarna. Vi tog en promenad på morgonen och sen var Madde och Stina här på en fika och nu är klockan redan 14!

Jag plockade fram adventsljusstakar, julstjärnor och pynt igår och har börjat pynta. Det är så mysigt med skenet från ljusstakarna men jag har noll julkänsla... Vill att den där mysiga goa känslan ska komma men just nu lyser den med sin frånvaro. Kanske kommer den först med snön. Och en bebis som sover ordentligt 😄 Ganska påfrestande just nu att inte få många minuter för sig själv. Han kan ju sitta/ligga själv när han är vaken och det gör han ju såklart, men jag vill ju vara med honom när han är vaken 💙

Barnmottagningen

Nästa vecka har vi fått en tid på barnmottagningen, tyvärr inte förrän på fredagen. Detta eftersom Anton störs så mycket av uppstötningar, rapar och endel kräk. Både amningen och sömnen påverkas, amningen eftersom det verkar som att han både vill 'skölja bort' den sura/äckliga smaken i munnen och även amma när magen bråkar. Sömnen för att han ofta vaknar av uppstötningar och rapar. Tycker så synd om honom! Sällan numera som han på dagtid sover mer än 40-60min i sträck. 

Idag har han dock skrattat ljudligt och ordentligt för första gången! Så otroligt härligt och gulligt! Jag låg på rygg och han satt på min mage, så lyfte jag honom upp i luften ibland och lutade honom mot mitt ansikte ibland, och gjorde ljud. Det uppskattades 😄

Mitt illamående var borta imorse! Var upp en gång till igår innan jag somnade. Märkligt men skönt att det inte blev mer än så!

Började må vansinnigt illa helt plötsligt. Flashback till graviditeten, fy sjutton alltså. Stoppade fingrarna i halsen i hopp om att det skulle bli bättre så jag kan somna men icke. Hoppas verkligen det inte är nån magsjuka som alla kan åka på utan bara något jag ätit, känns dock inte så 😩

Älskade älskade unge som alltid är så glad! Ler och pratar hela tiden, han är bara så go! Till och med när han är skittrött så ler han. 

När pappa och han tog på pyjamas och fixade inför natten hörde jag ända ner hur Anton pratade och var stormförtjust. Han får mitt hjärta att svämma över! ❤️

Fullt ös..

Dagarna går i en rasande fart och vi har haft fullt upp! Varit i stallet och ridit igår och idag. Min häst! Så härligt! Idag red vi ut och busade en sväng, det gav mersmak. Så välinvesterad egentid är det. Natur, frisk luft, bra plats att tänka, njuta och det är så härligt dessutom!

Så fort Anton ska sova så bär vi, mest i sele.. Vilket gör oss lite begränsade och imorgon är det namngivning så vi har behövt handla, baka, möblera och duka, städa.. Vi fixar mat och det sista imorgon, det rer sig!

Kan skriva mer om vårat upplägg efteråt. Nu ska jag sova! Lilleman sover fortfarande lite dåligt med många uppvak, tror han drömmer mycket för han låter endel i sömnen och någon gång då och då gråter han till. Lilla hjärtat! Så synd att sömnen gör honom lite grinig och 'flaxig' stundtals på dagarna för han är alltid så himla glad!

Tuff dag

Idag har varit en tuff dag! Den började bra då Anton tog morgon ca 8.30. Han vaknade med ett leende som alltid. Men väl uppe var han gnällig och verkade trött nästan direkt så tog selen men det var inte bra. När han sen väl somnade när jag ammade så vaknade han så fort jag  försökte lägga ned honom, blir tokig på det. Visst han vill ha/behöver närhet, men det hade varit skönt om han kunde sova själv iaf något pass.

När han vaknade till efter bara nån timmas sömn (med flera uppvak) behövde hunden ut så på med alla kläder och ut med vagnen - i snö, blåst och oskottad väg. Skitkul! Anton började såklart gråta och inget funkade, i den stunden fick jag typ ett nervsammanbrott. Vi hade bara gått en dryg km och vovven ville gå mer och leka i snön. Känner mig helt förstörd och otillräcklig i dessa lägen... 

Upp med Anton i selen och vände hemåt. Men han skrek ändå. Så fram med bröstet, hade ens inte amningströja så bara att blotta magen och frysa ihjäl. Vilken syn alltså! Imorgon kanske jag kan skratta åt det men inte nu. Anton åt och somnade till, men vaknade såklart så fort vi var hemma. Men var ju ändå skittrött.  Sövde igen vilket enbart går med bröstet annars skriker han bara, så är det alltid. Vill vänja av det men det känns omöjligt.

Hur som, hela eftermiddagen sen var sov-vakna-sov-vakna-trött men inte vilja sova osv. Konstigt nog har han trots att han varit trött varit jätteglad emellan, tills han kommit på igen att han är trött.. Har dessutom försökt med flaska idag men han tar den verkligen inte.

Så idag känner jag mig helt förstörd och otillräcklig. Och att jag typ inte orkar amma mer och att han måste lära sig somna utan bröstet. Sjukt svårt detta just nu!

 

Rädslan

Jag har under några veckor nu varit inne i en period då jag är så förfärligt rädd att något ska hända Anton. Närmare bestämt att han ska sluta andas. Vet inte om det beror på att han de facto hade flera andningsuppehåll per dag på neo, eller att jag nyligen läste på Instagram om ett barn som gått bort i psd. Fy fan vad de föräldrarna måste gå igenom nu. Att  förlora sitt barn måste vara något av det värsta som kan hända. Hur ska man kunna leva vidare? Kanske beror det också på att jag börjar förstå att Anton är MITT barn. Min älskling. Min underbara lilla mini-me. IVFen gick bra. Graviditeten gick bra. Han finns och han är min. Kärleken bara växer för varje dag, han är det bästa jag har, det bästa som hänt mig!

Den här rädslan visar sig genom att jag inte vill lämna honom. Tex om han sover vill jag helst inte lämna rummet (sen sover han ändå sällan själv längre desvärre😏..) Jag tittar och känner även ofta att han andas. 

När vi var på IKEA förrförra helgen så sov han i selen och efter att vi strosat runt ett tag kom paniken som en stor våg över mig, för jag hade gått omkring och inte kollat till honom. Jag lade min hand på hans rygg men kände ingen rörelse. Strök honom lite i ansiktet, han sover oftast lätt och vaknar/rör sig oftast av det - men ingenting. Paniken övermannade mig vid det här laget och jag gjorde nog någon större rörelse utan resultat. Så med skräcken som ett äckligt kallt täcke över mig och ett hjärta som stannat, knäppte jag loss och började lyfta upp honom och sade Anton med panik i rösten. Då suckade/grymtade han till lite och jag höll nästan på att börja gråta. 

Du lilla människa, utan dig skulle jag gå sönder. För dig ska jag göra allt och du ska få all kärlek i världen. 

Amningsreumatism?

Är amningsreumatism ett vedertaget begrepp? Jag har haft ont långt ner i ryggen en tid och även höfterna när jag ligger på sidan och går. Har tänkt att det beror på liggamning och att jag ligger illa när vi samsover. Men sen började jag även få ont i fötterna, som i mellanfotsbenen, framförallt efter att jag varit stilla en stund. På morgnarna går jag som en 80-åring för det gör så ont att rulla på foten och i rygg och höfter. Och så senaste veckan har jag känt när jag vaknat på nätterna att det till och med gör ont i fingerlederna!

Jag tog min bästa vän sen några månader tillbaka till hjälp - Google. Insåg ganska snabbt att det faktiskt verkar finns något som kallas amningsreumatism. Suck. Beror på hormoner? Dessa jäkla hormoner alltså. Jag är pro-amning men det finns m å n g a nackdelar för mamman. Man måste tänka på vad man äter/dricker, man blir otroligt låst, pappan kan inte mata och har ofta svårare att söva och trösta, de äter oftare vid amning än ersättning pga mer lättsmält, mammans hår påverkas. För att nämna några. Sen vet jag att fördelarna är lika många och det är mysigt. Men det hade gärna fått ge lite mer positiva effekter för mamman 😄

När man börjar se magmusklerna igen! Men magen är mjuk och degig och egentligen vill jag gå ned 8kg till. Det har öppnat ett ordentligt gym i Forsheda nu, skönt tycker jag! För det blir inte att man åker in till Värnamo enbart för att gymma..

I helgen ska jag förhoppningsvis rida. MIN häst! Gud det kommer kännas helt otroligt och jag kommer garanterat böla. Inte suttit på honom sen mars, helt galet och ont i hjärtat gör det!

Glad liten skit

Anton är verkligen en glad lite skrutt! Så fort han vaknar så ler han. Så fort han tittar upp när han ammar så ler han. Till och med när han är trött och är i famnen och sedan läggs i sängen så ler han när han ser mitt ansikte. Han är så go och mitt hjärta svämmar såklart över! Sötast är han när han liksom ler och sen kryper ihop lite som att han är blyg och vet att jag kommer pussa honom ❤️

Idag har vi bara varit hemma. Tagit två promenader med Henry, legat i soffan, lekt och så tog han och pappa ett bad på kvällskvisten. Nu ligger han bredvid och sover. Men hans mage låter så han vevar till ibland. Tänk att magen ofta bråkar och ställer till det så för de små!

Idag har vi varit uppe i Östergötland på visit. Min bror fyllde år den 11e och min ena brorsdotter fyller på måndag. Önskar verkligen jag kunde vara med min familj mer, älskar att vara med mina syskon! 

Anton började bilturen med lite gnäll innan han somnade. Skönt tänkte jag nu sover han säkert 2h tills vi är framme. 35 min sov han..... Sen vaken och insåg att han har fötter 😄👍🏼 Sen somnade han igen strax innan vi var framme och sov i 30min. Gud att han sover så korta stunder! Detta med sömnen dagtid förbryllar mig verkligen, anar att jag nu tänker på det f ö r mycket så det i sig blir en stress så får försöka sluta med det. 

Båda tjejerna spelar innebandy och den äldsta hade match idag som vi var och tittade på. Fullt ös med nedsläckt, rökmaskin och musik när de gick in, coolt för dessa 12-åriga tjejer! Anton sov i alla fall två timmar i selen under tiden vi var iväg. 

Nu är vi på väg hemåt igen och jag saknar dom redan! 

BVC-besök

I förrgår (hjälp vad dagarna går!) var vi på BVC för 4-månsderskollen. Eg är han ju bara 12veckor på söndag, men man går efter när han föddes, med vaccinationer också. Han vägde i alla fall 6600g och var 62cm lång, följer sina kurvor fint!

Sköterskan frågade om vi ville börja med lite smakportioner, eftersom han är 4 månader men jag tycker det blir helt fel att utgå från det, tycker man bör räkna från hans korr.ålder med tanke på att all utveckling så även tarmar utgår ju från BF. Så jag sade att vi avvaktar vilket hon tyckte var klokt eftersom han går upp fint i vikt. Men eventuellt börjar vi lite smått några veckor tidigare än 4mån. Han blir 3månader korrigerat 27/11.

Gällande eventuell tyst reflux så sade hon att även om han har endel problem som stör honom, så behandlar de inte så länge det inte är kaskadkräkningar och om inte vikten är påverkad.. Bara hoppas på att det blir bättre snart!

Natten till idag sov han iaf bättre, vaknade 02 och 05 och åt. Lite snurr vid 06/07 sen sov till lite före 09. 

Vi stack iväg in till stan i förmiddags och tog en långpromenad och gick i lite affärer. Döm om min förvåning när han sov 2 1/2h 😄 Åt inte på 3 1/2h. Märker av denna fas mest på att han är lite strulig vid amning förutom på natten eller när han är nyvaken. Och så att nattsömnen varit sämre. 

Dags för mig att sova nu, pluttis somnade 19.30 så får väl se när han vill äta igen!

4 månader (11,5v korr)

Idag blir vår skatt 4 månader! Hans korrigerade ålder är 12 veckor på söndag och det är ju den man utgår från utvecklingsmässigt. Tycker att det har hänt mycket bara senaste veckan! Jollrat och pratat mycket har han ju gjort länge och jag älskar att prata med honom och se honom le och testa olika läten och tonlägen!

Det nya är att han börjar tycka leksaker är intressanta. Han tittar, känner, greppar. Och försöker som det ser ut föra till munnen ibland! Han verkar även träna på att röra huvudet mer flytande, han sitter och vrider fram och tillbaka på huvudet och nu gör han ett pyttestopp i mitten. Han följer också nästan helt jämnt med blicken när man rör sig runt i rummet. Tycker inte direkt att han sträcker sig efter saker utan det måsta vara när för att han ska känna och greppa. Han tycker om att sitta och har under flera veckor börjat luta sig framåt istället för bakåt. Fötterna har han inte börjat upptäcka än vad jag kunnat se. 

Häftigt vad mycket som händer! Senaste dagarna har han pratat lite mindre och jag läste att vissa bebisar blir lite 'likgiltiga' vid 3e språnget och lite åt det hållet upplever jag Anton. Sen så är han mer ofokuserad vid amning dagtid men det har han också varit under 1-2 veckor. Får försöka minska störningsmoment när vi ammar och gärna amma när han precis vaknat 😄

TLäste ett inlägg i Amningsgruppen på FB som jag är med i om att ha ett sötsug som inte är från denna värld när man ammar. Och ja! Det är ju helt sinnessjukt. Visst att jag ätit en hel del onyttigt innan men alltså detta är ju en helt ny nivå. Tur att vi går typ 6-8km om dagen. Men det måste ändå få ett slut, har minst 5kg som jag vill tappa i vikt. Egentligen mer! Hur ska jag överleva sömnbrist och dagarna hemma utan min lifesaver, som eg är ett gift för kroppen! Dricker iaf endel latte och det tänker jag fortsätta med! Koffeinfritt och mandelmjölk 😄👍🏼 Idag tänker jag dock dricka ett glas rött! Har inte känt att jag behövt dricka någon alkohol, även om det ska vara ok med något glas när man ammar. Men när jag tog ett litet glas till maten förra veckan var det sååå gott!

Idag är en ny dag! Det är märkligt, varje dag är som en nystart bara att glömma gårdagen och så får vi en ny chans att göra denna dag till den bästa. Om vädret alltid var detsamma skulle jag nästan typ att vi bara lever om samma dag igen och att man får chansen att göra den bättre. Känner mig inte så trött idag konstigt nog men lite skruvade tankar är nog ett tecken på trötthet 😄

Anton vaknade 7.30 i vanlig ordning och han har dessutom vaknat typ varje 1 1/2h. Tänkte att han kanske skulle sova ett längre pass först men icke.. Han sov 45 min i selen imorse när jag pratade med syrran sen sov han 2 1/2h i bil + promenad+stan+bil. Skönt när han sover längre pass, det behöver han. Vaken 1h och nu har vi dansat i selen och han somnade. 

Ska bli skönt med helg och att ha pappa Per hemma! På söndag ska vi på kalas och såklart ska vi fira Pers första fars dag☺️ Tänker att jag ska träna i helgen också. Och lite hemmaspa kan denna trötta mamma behöva..

Måste även ta tag ordentligt i planeringen av Antons namngivning som är den 26/11.

Vi har verkligen haft en lugnare period med Anton nu. Han har varit glad hela dagarna, kanske något litet gnäll på kvällarna bara. Han har sovit helt ok på dagarna även om det förvisso alltid är vagn, sele eller att jag liggammar och sedan ligger kvar i princip hela tiden. 

Men idag har vi haft en riktigt kass dag. Har var lite smågnällig på morgonen men somnade direkt i vagnen när vi gick ut på vår promenad, för att sedan vakna direkt när vi mött upp Madde och Stina. Sen skrek han lite, fick äta och låg sen i vagnen men somnade bara om en kort stund. Efter att vi åkt en snabbis till affären så somnade han i soffan men sov bara en timme så efter en kort stund var han gnällig igen men kunde inte somna = blev ledsen. Somnade till sist och jag låg bredvid i 2 1/2h och plöjde serier... Sista 40min han sov gick jag upp. Förstår verkligen inte varför de inte bara sover när de är trötta?!

Nästa sovpass blev vid ca 19.30 och han sover då för natten. Han somnade efter amning i min famn men så fort jag försökte lägga ned honom eller bara satte mig ned så vaknade han.. liggammade och han slumrade men hörde hur hans mage mullrade och han vevade med armarna och givetvis vaknade han igen. Blir en sån ond cirkel när han äter för att sova men somnar inte så han äter mer och då blir han rapig och vaknar av det... Vi gick upp i sovrummet och tänkte att nu ligger jag bredvid bara men han blir bara stressad/uppjagad så jag känner att han skulle aldrig somna. Hopplöst! Gav 40ml ersättning bara för att testa om det funkar med magen och gör det det så börjar vi nog ge lite framförallt efter amning på kvällarna.

Jag är trött på att liggamma halva kvällarna och att han ofta vaknar 10min efter att jag rest på mig. Även om det är  mysigt att ligga bredvid honom så blir det jobbigt om det är ett måste. Och jag vill att Per ska kunna natta honom. Frågan är bara hur man kommer dit eftersom han blir så stressad och börjar gråta om han inte får somna vid bröstet. Usch jag avskyr dessa dagar. Dels eftersom jag blir trött och irriterad, både jag och han känner oss hjälplösa och jag vill bara krama honom och säga att jag älskar honom och att det hjälper!

Suck alltså det är mer svårt än lätt detta! Det är som de säger att när man har en bra period och fått in rutiner så ändras det...  Och från att det känts lätt och bra till att bara över en dag kännas så tungt och svårt. Om ni har tips så tackar jag ödmjukast! Hur gör ni på dagar och kvällar när bebis ska sova? ☺️ Nu sover han bredvid mig i sängen, är livrädd att han vaknar om jag försöker flytta honom. Och en sak till. Papporna har det förbannat bra. Först slippa sprutor, äggplock osv. Sen slippa att vara gravid med alla krämpor och sen slippa ha bebis hängandes i bröstet, vakna flera ggr varje natt osv....

Då var det söndag igen, slipper iaf 'imorgon är det måndag-jobb-ångesten!'

I fredags kom brorsan med familj och min pappa hit. Vi var på Bredaryds Värdshus och åt på kvällen, väldigt fint och mysigt inrett där, bra service och mat. Anton satt i mitt knä och så gick vi några vändor och tittade men sen blev han trött och gnällig så vi åkte hem strax före efterrätten. Det är så synd att han inte bara kan sitta i knät och somna eller åtminstone ligga i famnen och amma och somna.. Kan man 'träna' en bebis till det tro? 

Igår kom även svärisarna och Pers bror med brorsbarn hit på fika så det var fullt hus! På kvällen igår hade dock alla styrt hemåt förutom pappa så vi åt en lugn och god middag hemma. Så mysigt att umgås med familjen tycker jag!

Idag har vi varit och tittat på min häst då fodervärden tränade. Kul att se framförallt eftersom hon rider så mjukt och Cornetto verkar trivas! Tack och lov för den familjen och framförallt tjejen som har honom, för pga det så känner jag mig lugn för jag vet att hon tar hand om och sköter om honom så väl! Annars hade jag varit orolig och hela tiden tänkt på hur han har det, om han har rätt täcke, blir ompysslad och riden som han ska osv...

Anton är så mycket enklare nu än för några veckor sen. Inte lika gnällig utan är glad mest hela tiden. Pratar och ler och vill vara med. Han somnar lite lättare men det är amning, sele eller rullande vagn som gäller. Blir han lite missnöjd kan man distrahera honom med en leksak eller så, det gick ju inte innan, så det känns som att han blir lättare och lättare. Vilket såklart är skönt för mig, men även för honom. Vi får försöka träna på detta med att lägga ifrån sig honom när han somnar och att han ska kunna somna hos Per tex. Vi har testat att ge lite utpumpad bm i flaska och igår och idag har han tagit åtminstone lite. Samtidigt som det känns skönt och Per tycker det är mysigt så är jag rädd att det ska påverka amningen. 

Nu trillar mina ögon ihop. Dags attsäga  godnatt!

Cornettos fodervärd är bortrest så vi har varit i stallet både i tisdags och idag! Så himla skönt har det varit att borsta och pyssla och så mocka. Få känna mig lite som 'vanliga' Jenny! Anton har somnat i bilen på väg dit båda dagarna och väl framme har vi tagit en promenad med Henry. Sen har Anton varit i selen medan jag fixat i stallet och nu har vi varit och handlat och tar en promenad till. Skönt att vara ute för oss alla tre och Anton sover så gott i selen. Win win! 

Igår hade vi en hemmadag och Angelika kom över på en fika. Imorgon kommer min pappa och bror med fam och stannar till lö/sön. Full rulle! Anton är lugn och go på dagarna och somnar enklare, även om det inte direkt går att lägga ifrån sig honom (då vaknar han) så är det skönt att han sover i vagn/sele/när jag ligger bredvid. Nätterna har däremot varit stökigare. Sover max 2-3 timmar åt gången och efter 03 vaknar han varje eller med 1 1/2h mellanrum. Vevar mkt med armarna och stökar så verkar vara gaser plus att han får mkt uppstötningar som han inte gillar. Stackars liten! Funderar på om det tom kan vara tyst reflux för han får upp endel nästan efter varje måltid, hickar mkt osv. Tänkte prata med BVC och se vad de tror. Hade varit skönt för både honom och mig att sova lite bättre på nätterna!

Nu utforskar han rösten mer och det är höga och roliga ljud han gör 😄 Han vill vara med mig och nöjer sig oftast inte med att bara sitta/ligga utan vill gärna vara med och ha mer aktivering. Följer saker med blicken mer jämnt och vänt sig mot ljud har han ju gjort ett tag och händerna har han sen ett par veckor börjat ha i munnen. Dreglar endel och gör bubblor i munnen!

Tycker inte att 'Det stora hoppet' är bra reklam för varken ridsporten eller Malin Baryard-Jonsson.. För det första borde de lära sig grunderna i ridning ordentligt, dvs kunna sitta rätt, hålla handen rätt, rida lätt, start och stopp och att inte dra hästarna i munnen. Om man inte kan det så ska man inte försöka galoppera eller rida bommar/hoppa.

Tycker inte om när det prioriteras att dra tittare snarare än att värna om hästarna! Och de stackars papporna som kämpar kan också skada sig rätt så allvarligt.

Så himla blödig idag! Anton ligger bredvid mig i soffan och sover och vi lyssnar på så fina vaggvisor (se bilden).

Jag är så ofantligt tacksam för så mycket i livet. Anton 💙 Per ❤️ Henry 💛 Cornetto 💚 Våra familjer 💜 Jag är för alltid tacksam för det jag har i mitt liv! Livet är skört och man ska verkligen inte ta något för givet. Be the best version of you, every day.

Det enda jag just nu känner saknad av är min häst och att spendera tid med honom i stallet. Ni som känner mig vet hur mycket den där hästen betyder för mig och hur mycket tid jag är van vid att spendera i stallet. Det gör så ont att inte kunna vara med honom, på så himla lång tid. Jag är förvånad över hur bra det hittills gått, men det är för att jag varit tvungen att stänga av de känslorna. Så fort jag tänker på det rinner tårarna. Men det kommer en tid igen när jag kan vara i stallet, om än inte lika mycket som tidigare. 

Man ska vara tacksam och ta vara på varje dag i livet, det är ett som är säkert. 

Trött eller glömsk - under tiden jag skulle skriva vad jag skulle söka på så glömde jag helt bort det! Så imponerad av de som tex pluggar samtidigt som de har bebis! Min hjärna har checkat ut känns det som, förutom när det gäller bebisbajs och bebisutveckling. Dock inte så enormt utvecklande för en själv att gå hemma och prata med nästan bara en bebis på dagarna 😄 Men i veckan ska vi nog följa med Madde och Stina till Stor och liten, Angelica kommer påven fika och till helgen kommer pappa och brorsan med fam.

Per och Henry stack iväg och jagade imorse och Anton och jag tog det lugnt hemma. Jag har så himla svårt att somna i soffan på dagarna (om jag skulle få Anton att sova i soffan) och det är ju dumt, borde ju sova när jag får chansen. Men Anton har väl smittat mig med att inte kunna sova 😄 Det känns som någon inre stress och dessutom ligger jag ned så mycket att det ganska snabbt blir obekvämt.

På eftermiddagen åkte vi till småkusinerna och hängde där en stund. Anton har en kusin som föddes i januari i år så det skiljer inte så jättemånga månader, men jösses vad det händer mycket i utvecklingen under den tiden :)

Den här dagen har bjudit på tvära kast!

Vi gick ut på långprommis på fm. Sol och härligt. Åtminstone när vi gick... Halvvägs regnade det på tvären, blåste värre än en byggfläkt på 1m håll. Sen blev det sol igen! 8km avverkade vi.

Anton sov i vagnen och efter en glad vakenstund sov han sen i soffan igen. Men på kvällen blev han gnällig (kvällsoron antar jag) men så länge han fick vara i famnen och vara med när vi lagade mat var det ok. Men sen när han väl somnade vid 20 så kunde jag inte resa mig upp för han skulle bestämt ha bröstet i munnen. Ibland undrar jag om vi är de enda i världen som har problem med sömn dagtid och gnäll och bara somna med bröstet kvällstid..

Och en annan sak jag funderat på: är ammande bebisar generellt mer gnälliga? Blir ersättningsbebisar mer nöjda och dessutom under längre period?

När jag låg där i soffan kände jag bara att suck, jag kommer inte komma ur denna soffa och få en paus på många månader... sen tittar jag på Anton och känner bara en sådan oerhörd kärlek att jag vill väcka honom och säga att jag kan ligga där med honom så länge han vill för jag älskar honom så obeskrivligt mycket! 

 

Idag vaknade vi till grått och blåsigt väder   men vi gav oss ändå ut på en långpromenad på 1 1/2h med Madde och lilla Stina. Så kul att ha promenadsällskap! Anton fick vara i selen så han sov gott. Väl hemma var han vaken en kort stund och låg i babygymmet medan jag åt, sen somnade han igen och så fortsatte eftermiddagen! Han somnade lättare idag, i min famn och på mig men vaknade ofta/lätt av rapar och fisar.... Eg bör han om man ser tidsmässigt från BF vara inne i andra utvecklingssprånget nu men tycker inte att vi märker av något än iaf!

Blev en promenad till sen när pappa kom hem och då sov han i vagnen, skönt för honom, och mig. Sen var han vaken och snackis i ett par timmar 😊 Längtar tills han kommer vara vaken mer! Fick hem en ny sele idag, har köpt en Ergobaby 360 eftersom jag inte tycker att Babybjörnen är tillräckligt bra. Men Babybjörnen har trots det endel fördelar, är ex enklare och tystare (jäkla kardborre?! på ergon) att koppla bort och lägga ner bebis lite diskret. 

Dags att sova, imorgon ska vi på första tillfället med babymassage. Hoppas denna natt blir lite bättre, natten som var vaknade han varje 1,5 timma... Nu har han iaf sovit sen 20, snart 3h. 

Hur somnar era små? Ammar ni eller somnar de ändå? Och vart sover de på kvällen? I egen säng? Anton sover ju i soffan för vårt sovrum är på övervåningen och vaggan vi har nere i vardagsrummet vaknar han om vi lägger honom i...

Lyssnade på podden 'Barnvagnspromenader' igår när vi var ute och gick och en kvinna som fick för tidigt så bebis fick ligga i kuvös beskrev hur hon i och med det tycker att det är så jobbigt om bebisen är ledsen eller om någon annan än hon tröstar/försöker trösta. För när bebisen låg i kuvös kunde hon ju inte finnas där och trösta - måste vara sjukt jobbigt att bara stå bredvid!

Hur som, det gick liksom upp ett ljus för mig. Hon satte ord på något som jag inte ens var medveten om själv. När vi var på neo och Anton låg i intensivrummet och på sal så kunde ju inte vi vara hos honom hela tiden, och i det läget var man både chockad, orolig och hade mycket att bearbeta så man flöt mest med. Men nu i efterhand känner jag när jag tänker på det hur jobbigt det var att vara separerad från sin bebis man just fött, under mer än 1 veckas tid. Jag var rädd att han skulle gråta när vi inte var där så att jag inte kunde trösta honom (även om han grät väldigt sällan). Och jag var rädd att han skulle känna sig ensam och övergiven där han låg själv framförallt nattetid och att jag, hans mamma och eg enda trygghet, inte var hos honom. Tänk så hemskt eg att en liten får ligga så, helt ensam. Fantastiskt hur bra de ändå klarar omställningen att komma från den trygga miljön i magen. Men jag insåg detta först nu, och att det förmodligen är därför jag vill vara med honom nära hela tiden, att han inte ska behöva gråta osv. Som att jag vill kompensera honom för den tuffa starten han fick i livet. Det är otroligt vilket starkt band och vilken kärlek och instinkt att skydda sitt barn en mamma har! 

Att få ett barn som föds för tidigt sätter nog djupare spår än jag kunde ana. Jag hoppas att det i alla fall inte sätter några spår hos Anton!